Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

inte kan ersätta. Det är också omöjligt att klara sig utan talets vidsträckta och
kvalitetsmässigt överlägsna uttrycksmöjligheter. Föreställningen att talet skulle
vara enklare än skriften är också något som den moderna talspråksforskningen
har kunnat punktera.
Trots dessa lovtal till talet bör vi samtidigt påminnas om att försvaret av
talets primära status och dess med skriften likvärdiga kvaliteter vilar på
språkliga argument. I sina språkliga kvaliteter och funktioner är talet minst lika
funktionellt och viktigt som skriften, men detta gäller bara i de för talet
anpassade situationerna och villkoren. I ett utpräglat skriftsamhälle kan talet
med sociala och funktionella argument inte betraktas som primärt. I
skriftsamhället behövs ett språkbruk som möjliggör kunskapsbyggande,
analytisk skärpa, abstraktioner, överblickar, kritiska granskningar och olika
intellektuella operationer, något som aldrig kan bli möjligt med enbart tal. Ordet
enbart före tal är i detta sammanhang viktigt, för vi får inte heller glömma att
den intellektuellt baserade skriftliga kommunikationen för det mesta inbegriper
och förutsätter för-, mellan- och efterstadier i form av muntlig kommunikation.
Brian Street och den sociokulturella muntligheten
Ongs version av skillnaden mellan muntlig och skriftlig kultur står inte
oemotsagd. Ett viktigt namn bland Ongs kritiker är Brian Street. I Street 1995
utmanar han föreställningen om den stora klyftan mellan tal och skrift och
menar att det inte finns någon enhetlig, universell skillnad mellan muntlig och
skriftlig kultur. Street menar att det finns alltför idealiserade och generaliserande
föreställningar om och beskrivningar av skriftkompetens och skriftkultur. Det
finna alltså inga inneboende strukturella drag i respektive kanal, och det är inte
heller kognitiva villkor som kan förklara skillnader mellan tal och skrift.
Skriftkompetensen måste i stället ses i en kulturell, social och politisk kontext
eftersom sociala och materiella villkor skiljer sig mellan kulturer. Det har visat
sig att det återstår endast några få generella skillnader mellan tal och skrift när
etnografiska hänsyn tas. Olika kulturer har olika kommunikativa normer, vilket
innebär att det som uppfattas som ett muntligt drag i en kultur kan uppfattas som
ett skriftligt drag i en annan och vice versa. Dessutom påminner han om det
komplicerade samspelet mellan tal och skrift. En kommunikativ situation kan
bestå av en komplicerad väv av muntligt och skriftligt språk som både samspelar
och påverkar varandra.
83