Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

den. Analfabeter tycks inte heller dra slutsatser utifrån teoretiska, logiska
resonemang utan enbart utifrån erfarenhet. När uppgiften är att svara på en fråga
som bygger på en syllogism bortser de från det teoretiska innehållet och svarar
utifrån erfarenhet eller rena gissningar. 7
Ong reserverar sig dock för tester av ovanstående slag. De är intressanta och
fångar säkerligen generella egenskaper hos muntligt präglade personer, men
frågan är om det är möjligt att göra rättvisa tester gjorda av läskunniga personer.
Det är svårt eller kanske omöjligt att nå och förstå analfabeters tänkande,
intellekt och medvetande med frågor baserade på ett tänkande som i hög grad
formats av skriftspråk.
En mycket intelligent människa från en talspråklig eller delvis talspråklig kultur kan
kanske normalt förväntas reagera på Lurias typ av frågor på samma sätt som många av
hans undersökningspersoner gjorde, dvs. med att inte besvara den till synes meningslösa
frågan i sig, utan med att försöka begripa det totalt förvirrande sammanhanget (det
talspråkliga tänkandet strävar efter helhet). Varför ställer han denna dumma fråga till
mig? Vad är det han försöker göra? (Ong 1990:71).
Med andra frågor, baserade på analfabeters tänkande och medvetande, skulle
forskaren få andra svar som hade kunnat avslöja deras sanna intellekt, deras syn
på intelligens, deras medvetande och så vidare. Ong påminner om de många
fördomar som finns, eller länge åtminstone fanns, bland forskare, som tolkade
ett muntligt språk och det tänkande som präglas av detta språk som omoget eller
ointelligent. Tänkandet och språket skiljer sig från det skriftligt påverkade, men
det handlar snarare om olika strategier för tänkandet, olika typer av intellekt och
förmåga att tolka världen på olika sätt. Dessutom är det viktigt att skilja på
personer i renodlat muntliga kulturer och analfabeter i mer eller mindre
skriftspråkliga samhällen. I det senare fallet kommer analfabeter ofta i kontakt
med läs- och skrivkunniga och tvingas i viss mån att anpassa sig till ett liv som
är format av dessa. Det har dock enligt Ong visat sig att enbart flyktiga
kontakter med och erfarenheter av skriftligt påverkad verksamhet inte påverkar
analfabeternas eget tänkande. Det krävs aktiv skriftlig verksamhet för att det ska
ske.
Ytterligare några typiskt muntliga drag som Ong behandlar är bland annat
andra strategier för memorering än i skriftliga kulturer, den talade
kommunikationens mer kroppsliga innebörd, talets mindre introspektiva
7 De undersökningar som Ong hänvisar till bygger på Luria (1976) och gjordes redan på 1930-talet.
81