Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

deltagare och vad som skiljer en muntlig kultur från en skriftlig. Idag verkar det
beteckna ett fenomen på samhällsnivå mer än en kompetens (Elmfeldt & Erixon
2007:114). Åtskilliga forskare har dryftat begreppet literacy, och i takt med att
alltfler forskare har använt det i alltfler sammanhang har också begreppet
urlakats. Gunther Kress (2003) ifrågasätter dess användbarhet överhuvudtaget
och menar att det har förlorat en hanterbar betydelse. Det verkar som om ordet
literacy har nötts till samma obrukbara tillstånd som diskurs. Ett tecken på dess
vaghet är att det numera ofta används med ett specialiserat förled, såsom
kulturell, politisk eller medial literacy.
Begreppet kommer inte att användas i denna studie. Orsaken är den
semantiska svårigheten men också den språkliga formen. Det är ett för svenska
språket osmidigt ord, dåligt anpassat till svenskans stavning, böjning och uttal.
Det skulle visserligen vara möjligt att försvenska det till litteracitet eller
liknande, men den vittomfattande innebörden skulle kvarstå. En annan orsak är
att motsatsen, alltså den muntliga kompetensen och dess uttrycksformer, också
måste inbegripas. I den mån jag vill uttrycka något som ansluter till literacy
väljer jag skriftkompetens. Ordet skriftkompetens är i detta sammanhang ett
adekvatare begrepp än skrivkompetens eftersom det förra har en vidare innebörd
än det senare men samtidigt precisare än literacy. Med användningen av
skriftkompetens fångas inte bara aktiv skrivfärdighet utan också en passiv
kunskap om skriftsamhället och dess utbud, funktioner och genrer. Dessutom rör
den aktiva färdigheten inte bara språklig kompetens utan också förmåga att
hantera textens beroende av och samspel med andra kommunikationsformer
eller andra texter.
Walter Ong och den stora klyftan
Det finns forskare som hävdar att det råder en stor klyfta mellan en muntlig och
en skriftlig kultur. Talet och skriften utgör två mycket olika kommunikativa och
kognitiva redskap som får konsekvenser för både individ och samhälle. Ett
centralt verk för detta synsätt är Ong 1982 6 . Han jämför skriftliga och muntliga
kulturer och trycker på de väsensskillnader som råder mellan dem och deras
deltagare. Enligt Ong har skriften revolutionerat mänskligt tänkande och därmed
hela samhället. Talet i muntliga kulturer, och det gäller både tanken och det
språkliga uttrycket, kännetecknas av att vara additivt, sammanställande,
6 I fortsättningen hänvisar jag till den svenska översättningen från 1990.
77