Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Många gånger beror motstridigheterna på att forskare har studerat icke<br />
jämförbara delar av den språkliga verkligheten eller jämfört icke jämförbara<br />
resultat på grund av olika materialval. En annan tolkning kan åtminstone<br />
teoretiskt vara att de variabler som det finns olika uppfattningar om helt enkelt<br />
är i sammanhanget ointressanta variabler, det vill säga för de två kanalerna icke<br />
utslagsgivande variabler.<br />
För det tredje har metodiken varit alltför enkel. Det har ofta handlat om<br />
isolerade, enstaka detaljer, som har fått fungera som bevis på ett mycket stort<br />
<strong>och</strong> mer allmänt fenomen. Det krävs mer genomtänkta <strong>och</strong> utvecklade metoder<br />
för hur muntlighet kan studeras. Det finns enstaka förslag <strong>och</strong> enstaka forskare<br />
som har diskuterat muntlighet metodiskt. Ett exempel är Douglas Bibers (1988)<br />
förslag på hur muntlighet kan studeras på en lexiko-grammatisk nivå. Metoden<br />
är statistisk <strong>och</strong> bygger på språkliga variablers samvariation <strong>och</strong> hur dessa<br />
mönster kan tolkas funktionellt. En styrka med denna metod är att muntligt <strong>och</strong><br />
<strong>skriftligt</strong> inte beskrivs som en dikotomi utan en funktionellt gradvis variation.<br />
En nordisk representant är Vagle (1990), som har undersökt radiospråkets<br />
muntliga <strong>och</strong> skriftliga dimension. Det behövs dock fler <strong>och</strong> alternativa metoder.<br />
Det är också nödvändigt att i valet av språkliga enheter skilja på godtyckliga <strong>och</strong><br />
funktionella förekomster. 5 Risken är annars att två olika fenomen undersöks<br />
utan att de hålls isär. Godtyckliga förekomster i den ena eller andra kanalen är<br />
sådana som inte styrs av kanalens specifika förutsättningar, till exempel vissa<br />
ordval. Att bara ersatte blott i skrift kan vara en influens från talet, men det<br />
behöver inte spegla en funktionell utveckling mot talspråklighet. När detta <strong>och</strong><br />
andra ord har spridits i skrift <strong>och</strong> blivit de vedertagna orden, förskjuts också<br />
stilnivån från talspråklig till mer neutral eller kanske skriftspråklig. Detsamma<br />
gäller dock inte funktionellt betingade förekomster. Att skriften till exempel har<br />
mer <strong>och</strong> fler utbyggda nominalfraser eller fler <strong>och</strong> längre inskott är inte en<br />
godtycklig tradition utan ett resultat av skriftens syften <strong>och</strong> förutsättningar. När<br />
dessa konstruktioner ökar eller minskar i en typ av material har alltså materialet<br />
åtminstone delvis ändrat funktion, som då är bestående <strong>och</strong> inte bara ger upphov<br />
till en tillfälligt uppfattad stilnivå.<br />
För det fjärde har nya medier <strong>och</strong> genrer komplicerat bilden. Innebär till<br />
exempel chatt <strong>och</strong> e-post att vårt samhälle <strong>och</strong> vårt språkbruk har blivit mer<br />
talspråkligt eller mer skriftspråkligt? Å ena sidan har vi fått skrivna texter med<br />
fler muntliga drag än vad som tidigare har funnits, å andra sidan är dessa texter<br />
ett skrivet medium som delvis har ersatt ett talat, vilket skulle innebära en ökad<br />
5 Se också tidigare resonemang i kapitel 2, avsnittet Muntlig eller skriftlig påverkan?.<br />
74
Change language