Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

Vad menas egentligen med att ett språkbruk har blivit mer eller mindre muntligt
eller skriftligt? Vilka olika betydelser kan begreppet ha? På vilka nivåer kan
fenomenet muntlighet studeras? Hur yttrar sig muntligheten på de olika nivåer
som fenomenet kan studeras på? Ännu värre är att många i någon mån har
operationaliserat begreppet utan föregående teoretisk och problematiserande
diskussion. De har tagit fasta på isolerade språkliga markörer som har
förknippats med tal, och om dessa markörer har påträffats i skrift har detta
tolkats som ökad muntlighet. Konsekvensen av detta blir oundvikligen ett
berättigat tvivel på om det verkligen alla gånger är muntligt och skriftligt som
har undersökts. Melander & Josephson (2003:265f) påminner också om risken
för cirkelresonemang:
Vissa drag ses som uttryck för muntlighet, och eftersom dessa har ökat kan vi dra
slutsatsen att utvecklingen gått mot ökad muntlighet. Och hur vet vi att just dessa drag
är att betrakta som muntliga? Jo, de har ökat under en period då muntligheten tilltagit.
Fullt så uppenbar är förstås inte cirkeln för det mesta, men det finns alltid en risk för att
hamna i resonemang av detta slag eftersom vi inte har någon arkimedisk punkt att utgå
ifrån.
I Lagerholm 1999 operationaliserades begreppet på ett svenskt material, men det
behövs fler undersökningar, alternativa metoder och framför allt fler teoretiska
diskussioner om vad muntlighet är och hur det kan hanteras metodiskt.
För det andra har det inte i tillräckligt stor omfattning gjorts några försök att
systematisera frågan mer. Begreppet kan hanteras på olika nivåer och knytas till
olika funktioner. De material som har använts är många gånger inte jämförbara.
Ändå har jämförelser gjorts, vilket delvis kan förklara de motstridigheter som
finns. För att reda ut frågan om talspråklig eller skriftspråklig utveckling måste
olika skikt i samhället, olika språkfunktioner och olika genrer skiljas åt mer än
vad som har gjorts. Allt talat och skrivet språk har förmodligen inte påverkats
lika mycket eller på samma sätt. Utvecklingen behöver dessutom inte ha varit
homogen eller linjär under en given tid. I Lagerholm 1999 gjordes ett försök att
skilja ut olika genrer, men, återigen, det behövs fler förslag på metoder,
åtskilliga empiriska undersökningar och ett varierat material. Det har alltför ofta
talats om tal och skrift i mycket svepande ordalag, vilket bland annat har
bidragit till illusoriskt motstridiga resultat. Ett exempel är de olika tolkningarna
av bisatsers roll för muntlig och skriftlig stil (se föregående avsnitt). Utan en
större medvetenhet om begreppets komplexitet är risken mycket stor att forskare
pratar förbi varandra eller omotiverat träter om hur enskilda variabler ska tolkas.
73