Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

skrivet språk. Däremot nämns en del av dem i grammatiska beskrivningar av
talat språk. Vad som skulle vara möjligt är att inkludera dem som variabler i
stilundersökningar av talade material för att undersöka deras eventuella ökning
eller minskning. En talgenre kan alltså ha blivit mer eller mindre talspråklig i
fråga om till exempel dialog eller expressivitet.
Utpräglat skriftspråkliga konstruktioner är prepositionsinledda bisatser och
satsvärdiga attribut eller attributiva satsförkortningar, till exempel De
svårigheter inför vilka Europa står respektive Den av honom efterlängtade
hösten. Ekerot (2011) presenterar en rad syntaktiska konstruktioner som kan
utnyttjas i formell stil och som därmed får betraktas som mer eller mindre
skriftspråkliga. Bruket av dem speglar också utvecklingen av en individs
skriftspråk. Det handlar om konstruktioner som används bland annat för att
klargöra informationsstrukturen, för att omorientera satsen, till exempel ändra
subjekt genom passivering, för att markera textsammanhanget, till exempel
genom samorientering, inbäddning eller förtätning, och för att abstrahera, vilket
kan göras med passivering eller nominalisering. Inbäddning innebär en så kallad
satsgradssänkning, alltså att ett satsvärdigt uttryck bäddas in i en annan
konstruktion. Det kan till exempel göras med bisats, infinitivfras, participfras,
nominalisering eller sammansättning i stället för en syntaktiskt överordnad
konstruktion.
Det finns studier som har riktat in sig även på andra nivåer i språket, såsom
textstrukturer, textbindning, textfunktion, framställningssätt och förekomsten av
dialog. En hel del av dessa studier har dock inte i första hand haft frågan om
muntligt och skriftligt som den styrande frågan. Dessa nivåer är i vilket fall som
helst högst relevanta och bör beaktas i studier om muntligt och skriftligt.
En kritisk sammanfattning
Efter denna sammanfattning av de faktiska resultaten är det dags att värdera
dem. Det lättaste sättet att kritiskt sammanfatta uppfattningen om muntligt och
skriftligt är att det saknas en systematisk och både teoretiskt och empiriskt väl
underbyggd beskrivning.
För det första har inte begreppet muntlighet utretts, definierats och
problematiserats tillräckligt. Vi har idag tillgång till ett digert material av
empiriska data om språkliga distributioner i både talat och skrivet språk, men
studierna har inte förankrats i gemensamma teoretiska ramar kring huvudfrågan.
72