25.09.2013 Views

Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

olika typer av bisatser eftersom dessa har olika funktioner. Även i detta<br />

avseende finns det dock stor osäkerhet, även om några tendenser har<br />

framkommit. I Lagerholm 1999 framträder några tendenser som har stöd från<br />

annat håll, bland annat att att-satser är vanliga i utredande stil, att icke restriktiva<br />

relativsatser är vanligare i skrift <strong>och</strong> att indirekta frågesatser ofta används i<br />

dialogisk, personlig stil, vilket innebär att de är vanligare i tal än i skrift.<br />

Det finns alltså skäl att vara försiktig med tolkningar när det gäller bisatser.<br />

Den totala frekvensen är inte alltid särskilt upplysande, olika bisatstyper är det<br />

bara delvis. Förutom ett jämförbart material måste studierna ta hänsyn till<br />

kvalitativa aspekter av bisatserna. Hur långa är bisatserna? Innehåller de<br />

andragradsbisatser eller till <strong>och</strong> med flergradsbisatser? Vilken position har de?<br />

Vilka funktioner har de? Något som numera också är av intresse är den allt<br />

vanligare huvudsatsordföljden i bisatser, alltså Han menade att så här får det<br />

absolut inte gå till eller Hon berättade att bilen ville inte starta.<br />

Något annat som har använts som särskiljande variabler är positioner. Det har<br />

bland annat rört sig om finalt satsadverbial, som har en markerat talspråklig<br />

karaktär. Det gjorde jag igår, faktiskt skulle alltså vara vanligare i tal än i skrift,<br />

där vi i stället föredrar Det gjorde jag faktiskt igår. Nu ska man alltid vara<br />

försiktig med att dela in konstruktioner i en talspråksvariant <strong>och</strong> en<br />

skriftspråksvariant. Det går att empiriskt fastställa att finalt satsadverbial är<br />

ovanligt i formell skrift, men detta innebär inte automatiskt att det omvända<br />

gäller, alltså att satsadverbial på SA-plats skulle undvikas i tal. Båda<br />

positionerna förekommer i tal men med lite olika innebörd. Det finns ett<br />

eftertryck i det andra exemplet som skulle kunna användas som en<br />

tillrättavisning, något som inte är lika markerat i den första.<br />

En annan relevant position är inskott, som kan kommenteras med avseende<br />

på bland annat antal, längd <strong>och</strong> inskottets placering i meningen. Långa inskott<br />

som markant bryter kontakten mellan två innehållsligt näraliggande led är ett<br />

skriftspråksdrag. Vi kan då få meningar av nedanstående typ. Inskotten är<br />

understrukna.<br />

Ungefär samtidigt som Bellman, vid sidan av sin ständigt utökade repertoar av dryckes-<br />

<strong>och</strong> sällskapsvisor, började roa sig <strong>och</strong> andra med dessa ordensparodier, gjorde han<br />

emellertid ett genialiskt grepp –det som ensamt skapat hans stora skalde- <strong>och</strong><br />

sångarnamn – genom att i en förfallen nyss avliden f.d. hovurmakares mun lägga i<br />

konstrika strofer genomförda sångstycken, som, jämte det de manade till uppsluppen<br />

dyrkan av Backus <strong>och</strong> Venus, ej förglömmandes sångens <strong>och</strong> musikens gud Apollo,<br />

innehöllo ömsom gäcksamma ömsom gripna men alltigenom sprittande livfulla<br />

skildringar av olika personers deltagande i ett till Stockholm <strong>och</strong> dess omgivningar<br />

70

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!