Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

problem ihop med ett annat, nämligen risk för cirkulära tolkningar. Eftersom det
av både praktiska och teoretiska skäl måste göras ett urval av variabler måste
forskaren från början ha en uppfattning om vilka variabler som kan tänkas vara
relevanta för de funktioner eller egenskaper som ska beskrivas. Alltså måste en
tolkning redan ha gjorts av varje enskild variabel. När sedan korrelationerna
synliggörs tolkas mönstren efter de tolkningar som gjordes redan i urvalet.
Skillnaden är att det nu går att se hur variablerna tenderar att samverka, en
visserligen viktig skillnad, men denna samverkan tolkas utifrån de enskilda
variablernas funktion.
De flesta undersökningar om tal- och skriftspråklighet är utpräglat empiriska.
Det finns få forskare som har diskuterat och problematiserat begreppen mer
teoretiskt. Ett undantag är Melander & Josephson (2003), som utifrån resultat i
projektet Svensk sakprosa sammanfattar och diskuterar frågan om muntligt och
skriftligt. De menar att muntlighet och skriftlighet kan behandlas på åtminstone
tre nivåer.
Den första nivån är en samhällelig nivå. Då kan frågorna röra sig om hur
mycket text som produceras, vad som produceras, vem som läser, vem som
producerar texter och vilka funktioner som skrivet material har. En mer
komplicerad fråga är följden av denna skriftlighet och förhållandet mellan det
skrivna och det muntliga. Studier på denna nivå brukar gå under det
svåröversatta begreppet literacy, som jag återkommer till i ett kommande
avsnitt.
Den andra nivån är en funktionell nivå. Då studeras muntlighet i stället
utifrån textanvändning, och förhållandet mellan skrivna texter och tal utreds. Det
finns egentligen många former av kommunikation där tal och skrift på något sätt
är beroende av varandra. En nyhetsuppläsning är tal men samtidigt beroende av
en skriftlig förlaga. En publicerad text kan skrivas för att läsas tyst, men den kan
också vara skriven för att fungera i en muntlig kommunikation. Melander &
Josephson menar att det i sakprosan finns flera olika typer av användning med
avseende på textens förhållande till en utomtextlig verksamhet. Denna
verksamhet kan bygga på muntlig kommunikation men behöver inte göra det.
Vissa läroböcker skrivs enbart för att fungera i en muntlig diskussion med
läraren, ett mötesprotokoll har tillkommit utifrån en muntlig verksamhet och så
vidare. All kommunikation är alltså antingen tal eller skrift, men det utesluter
inte att de två kanalerna är beroende av varandra och påverkar varandra i varje
enskilt sammanhang.
66