Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

värden av stilistiska markörer på syntaktisk och lexikal nivå, och det handlar då
om variabler som traditionellt har ansetts vara kanalkänsliga. Analyserna
varierar i fråga om antal valda variabler, och statistiken har olika grad av
specialisering. Bland de valda variablerna kan nämnas meningslängd,
meningstyper, bisatsfrekvens, N/V-kvot, ordklasser, andel långa ord,
fundamentlängd och satsdel i fundament. Bland ordklasserna är det framför allt
substantiv, verb och pronomen som har valts, men i enstaka undersökningar har
fler ordklasser och underkategorier valts. På andra nivåer knyts muntlighet bland
annat till textstrukturer, framställningssätt, förekomst av intern och extern dialog
samt textfunktion, till exempel om texterna fungerar som egen- eller
satellittexter.
En större studie som behandlar muntligt och skriftligt som huvudfråga är
Lagerholm 1999. Den anknyter till ovannämnda projekts empiriska ram och
syftar till att utreda utvecklingen av tal- och skriftspråkligheten i svensk
sakprosa mellan 1800 och 1997. Materialet består av fyra skriftliga genrer och
ett jämförelsematerial i form av transkriberade samtal. De skrivna genrerna är
kulturartiklar, reseskildringar, nyhetsartiklar och riksdagsprotokoll.
Tidsspannet på 200 år bidrar till att studien är bred och översiktlig, men
samtidigt är metodiken mer avancerad och detaljerad än tidigare studier om
muntlighet. Operationaliseringen sker på den lexikala och grammatiska nivån
genom ett urval av variabler som i tidigare empiriska studier har visat sig vara
vanliga i olika typer av muntliga och skriftliga material. Sammanlagt valdes
trettiosex variabler. Metoden är statistisk och bygger på så kallad faktoranalys,
en metod som genererar samvariationsmönster. Poängen är att varje variabel inte
ska ses isolerat utan hur och i vilken utsträckning de används tillsammans med
andra variabler. Dessa grupperingar kan sedan tolkas funktionellt, och vissa
funktioner kan i sin tur förknippas med muntlig eller skriftlig kommunikation.
Den stora fördelen är att muntligt och skriftligt inte behandlas som dikotomier
utan kontinuerliga variationer inom en funktionell så kallad dimension. En
dimension består av två motsatta funktioner, tolkade utifrån de erhållna
samvariationsmönstren. Varje enhet i materialet får ett kvantitativt värde baserat
på frekvensen av de valda variablerna. Detta värde anger då ett mått på den
tolkade funktionen. På så sätt kan de olika enheterna och de olika genrerna
enkelt men preciserat jämföras med varandra med avseende på en given
funktion och i vissa fall då med avseende på muntligt eller skriftligt.
Ett urval av de viktigaste och mest tolkningsbara resultaten i faktoranalysen
gav till slut fyra dimensioner: interaktiv-informativ (1), utredande-beskrivande
64