Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

förankrade i en gemensam teoretisk ram, det har inte utarbetats preciserade och
tillförlitliga metoder och studierna är för få. Hursomhelst, Ledin väljer några
drag som traditionellt har förknippats med muntlig och skriftlig stil för att
fastställa om de har ökat eller minskat. Resultatet korrelerar med den utveckling
som tecknades ovan. Referaten utvecklas mot en mer distanserad och
skriftspråklig stil. De språkdrag som indikerar denna utveckling är bland annat
en minskning av sägeverb, målande verb, satsradningar, upprepningar, ordspråk,
utrop, ironi och deiktiska ord, och en samtidig ökning av objekt med infinitiv,
satsvärdiga attribut, agent före finit passivt verb och meningslängd. Något annat
som tyder på en skriftspråklig utveckling är mer kompakta meningar med
utbyggda nominalfraser. Denna utveckling har ett omvänt förhållande till bisatsfrekvensen,
som alltså minskar under perioden. De längre meningarna beror
alltså på mer utbyggda nominalfraser och inte fler bisatser. Hur bisatsers mängd
ska tolkas är en omtvistad fråga, och Ledins tolkning går på tvärs mot en vanlig
uppfattning att en hög andel bisatser betyder en skriftspråklig stil. Jag
återkommer till denna diskussion.
Ett annat projekt från 1990-talet var Svensk sakprosa, som pågick från 1996
till början av 2000-talet. Syftet var ”dels att skriva den svenska sakprosans
historia i Sverige från ca 1750, dels att skärpa den teoretiska förståelsen av
fenomenet sakprosa och dess roll i samhället” (Svensson m.fl. 1996:7). Ett av de
uttalade målen var att utreda frågan om muntligt och skriftligt i texterna. De
övergripande frågorna var om svenska sakprosatexter blir mer eller mindre
muntliga under perioden 1750 till det sena 1900-talet, hur denna muntlighet och
skriftlighet gestaltar sig och vilka orsakerna till den eventuella förändringen är.
Mer detaljerade frågor var hur muntlighetens progression formar sig under
perioden och om det finns skillnader i utveckling mellan olika genrer och i så
fall vilka. Det fanns ingen gemensam teoretisk ram, vare sig för frågan om
muntligheten eller de andra frågorna. De resultat som anknyter till
muntlighetens form och förändring bygger därför huvudsakligen på enstaka
nedslag i tiden, några få genrer och få, isolerade språkliga enheter utan
anknytning till ett gemensamt teoretiskt fundament. Med ett undantag finns inte
heller någon undersökning som i sin helhet behandlar frågan om muntlighet. I
stället är det andra frågor som står i fokus, men några delresultat knyts till olika
grader av muntligt och skriftligt.
Muntlighet kan operera på olika nivåer, och i projektets undersökningar
behandlas de olika nivåerna mer eller mindre utförligt och medvetet i termer av
muntligt och skriftligt. Operationaliseringen görs framför allt med statistiska
63