Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
offentligheten 1945-1985. Materialet utgörs av fyra genrer: riksdagsprotokoll,<br />
ledare, nyhetsartiklar <strong>och</strong> fackpress. Variablerna för stilutvecklingen är bland<br />
annat meningslängd, bisatsfrekvens, satsförkortningar, attribut, ordklasser,<br />
ordlängd <strong>och</strong> ordvariation. Några övergripande resultat är bland annat att<br />
texterna under perioden får kortare makrosyntagmer, färre bisatser, något fler<br />
substantiv, färre abstrakter, fler egennamn, något fler verb, färre modala<br />
hjälpverb, färre framför allt personliga pronomen, färre particip, fler<br />
samordnande konjunktioner, färre underordnande subjunktioner <strong>och</strong> fler<br />
överlånga ord. Ordvariationen ökar från 1945 till 1955 för att därefter minska.<br />
Frågan om muntligt <strong>och</strong> <strong>skriftligt</strong> aktualiserades delvis i några projekt på<br />
1980- <strong>och</strong> 1990-talet. Ett projekt var Svenskt fackspråk, som startade 1981 <strong>och</strong><br />
avslutades i början av 1990-talet. En sammanfattning av projektet <strong>och</strong><br />
hänvisningar till dess delresultat finns i Nordman 1992. I projektet studerades<br />
stilen i tre skrivna genrer inom sex fackområden med ett synkront perspektiv.<br />
Det innebär att undersökningarna egentligen hamnar utanför frågan om muntligt<br />
<strong>och</strong> <strong>skriftligt</strong> <strong>och</strong> muntlighetens utveckling. Resultaten är ändå av visst intresse<br />
eftersom projektet genererade en stor mängd data om språkliga variablers<br />
förekomst i facktexter. Metoden var huvudsakligen kvantitativ, <strong>och</strong> variablerna<br />
valdes från skilda språkliga nivåer <strong>och</strong> funktioner, såsom syntax, lexikon,<br />
ordklasser, modalitet, bildspråk, textprocess, textbindning <strong>och</strong> rytm. Resultaten<br />
utgör således viktiga referenser <strong>och</strong> kan stödja eller vederlägga uppfattningar om<br />
språkliga variablers distribution i formellt skriftspråk. Bland annat bekräftas den<br />
traditionella synen att långa meningar <strong>och</strong> bisatsfrekvens korrelerar. En<br />
alternativ uppfattning är att långa meningar i stället korrelerar med utbyggda<br />
nominalfraser, vilket skulle vara ett typiskt skriftspråksdrag, <strong>och</strong> att korta<br />
meningar korrelerar med hypotax, vilket skulle vara ett talspråksdrag (se Ledin<br />
1996).<br />
Ett projekt som mer påtagligt <strong>och</strong> medvetet behandlade frågan om muntligt<br />
<strong>och</strong> <strong>skriftligt</strong> handlade om tidig svensk arbetarrörelse. Det var uppdelat i olika<br />
teman med forskare i olika ämnen, <strong>och</strong> ett av temana var språk <strong>och</strong><br />
kommunikation i tidig arbetarrörelse. Detta tema behandlades i ett antal<br />
delundersökningar där huvudfrågorna bland annat var vad som utmärkte<br />
arbetarrörelsens språk, stil <strong>och</strong> kommunikationssätt, vilka språkliga strategier<br />
som de nya aktörerna i offentligheten hade <strong>och</strong> hur språket utvecklades under<br />
arbetarrörelsens tidiga period. Några mycket övergripande resultat är att<br />
kommunikativ färdighet ökar men att den är ojämnt fördelad bland de aktiva i<br />
rörelsen. Den förbättrade färdigheten gällde också huvudsakligen<br />
61
Change language