Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

gymnasieuppsatser 4 . Jämförelsen med just gymnasieuppsatser är intressant
eftersom dessa texter är förhållandevis talspråkliga på denna kvantitativa
ordklassnivå, vilket framträder vid jämförelser med andra undersökningar med
motsvarande variabler, till exempel Westman 1974, Nordman 1992 och
Svensson 1993. Dessa förhållandevis talspråkliga texter har alltså ändå klart
avvikande värden från talade genrer.
Andra undersökningar i projektet Talsyntax är bland annat Jörgensen 1976
och senare även Jörgensen 1978. Här består materialet av inspelade intervjuer,
diskussioner, debatter och radiomaterial, som i sin tur delas in i
nyhetsuppläsning och nyhetskommentar. Den språkliga analysen baseras på
syntaktiska variabler, såsom meningslängd, satsdelslängd, typer av meningar
med avseende på vilka satsdelar de innehåller samt meningars
satsdelsdisposition. Det som ger störst utslag är meningslängd, som här bygger
på indelning i makrosyntagmer (se Loman och Jörgensen 1971). Debatter har
längre meningar än diskussioner, och nyhetskommentarer har längre meningar
än nyhetsuppläsningar. Ett mer övergripande resultat är att meningslängd och
satsdelslängd korrelerar, vilket innebär att antalet satsdelar är i stort sett konstant
i hela materialet. Ett annat sammanfattande resultat är att de olika genrerna med
få undantag uppvisar syntaktiska likheter. Det material som avviker mest från
övriga är radiomaterialet.
Projektet Skrivsyntax genererade bland annat Westmans (1974) undersökning
om bruksprosa. Den var länge, och är i viss mån fortfarande, ett centralt
referensverk för lexikala och syntaktiska variablers frekvenser i svenskt
skriftspråk. I undersökningen behandlas inte frågan om tal- och
skriftspråklighet, men värdena för de olika variablerna har tjänat som viktiga
jämförelser vid studier där denna fråga är central. Variablerna i Westmans studie
utgörs av en mycket detaljerad indelning av grafiska delar, textbindande
element, ordklasser och syntaktiska konstruktioner. Flera av dessa har i senare
studier visat sig vara relevanta för skillnader mellan talspråk och skriftspråk,
framför allt ordklasser, fundament, bisatser, satsförkortningar och
makrosyntagmer.
En annan studie med viss relevans för tal- och skriftspråklighet är Svensson
1993. Inte heller i denna är syftet att reda ut frågan om muntlighet, men
resultaten speglar en stilutveckling som delvis går att knyta till detta fenomen.
Syftet med studien var att undersöka språkförändringar i den svenska politiska
4 De exakta värdena för N/V-kvoterna är 0,5 för samtal, 0,7 för muntlig debatt och 1,2 för gymnasieuppsats. För
substantiven är värdena 11,4 % för samtal, 13,7 % för muntlig debatt och 21,9 % för gymnasieuppsats. För
verben är värdena 21,7 % för samtal, 20,0 % för muntlig debatt och 18,9 % för gymnasieuppsats.
60