Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

På 1970-talet gavs värdefulla bidrag till kunskapen om muntligt och skriftligt
genom projekten Talsyntax och Skrivsyntax i Lund. Projektet genererade inte
bara en stor mängd data med språkliga variablers distribution i tal och skrift utan
också data med variablernas distribution hos socialt indelade informanter.
Frågan om tal- och skriftspråk gjordes alltså också till en sociolingvistisk fråga.
En av projektets undersökningar är Einarsson 1978, i vilken jämförelser görs
mellan talade och skrivna genrer och mellan olika socialt indelade talare och
skribenter. Materialet består av prosatexter skrivna av professionella skribenter,
gymnasieuppsatser, inspelningar med både formell och informell debatt samt
inspelade intervjuer med olika sociala kategorier av talare. Metoden är
kvantitativ ordklassanalys, och resultatet visar att distributionen av några
ordklasser och underkategorier av dessa har en tydlig koppling till kanalerna tal
och skrift. Ett delresultat är bland annat att den totala andelen substantiv är
större i skrift än andelen pronomen, medan det omvända förhållandet gäller för
tal. Med ordklassen verb som ersättning för eller komplement till pronomen har
detta varit ett av de mest beprövade måtten i stilistiska undersökningar om tal-
och skriftspråklighet under lång tid. Föreställningen om dessa ordklassers
betydelse har visserligen nyanserats och efterhand kopplats till en stor mängd
funktionella variationer och genrer, men det har visat sig att valet av kanal är en
viktig påverkande faktor oavsett funktionerna inom kanalerna.
Även olika underkategorier gav utslag. Verbalsubstantiv och
sammansättningar är vanligare i skrift, och definita och relativa pronomen utgör
en större del av hela gruppen pronomen i skrift, medan opersonliga och
anaforiska pronomen har en större andel av hela gruppen pronomen i tal. Ett
annat resultat är att ord med mänsklig referens är vanligare i tal. Andra resultat
är att skrift har färre verb, adverb och konjunktioner och fler adjektiv och
prepositioner, och nominalfraserna har fler attribut i skrift än i tal, vilket gäller
både bestämmarattribut, adjektivattribut och efterställda attribut. Einarssons
studie visar också att graden av tal- och skriftspråklighet inte bara har en
funktionell relevans utan också social. Andelen skriftspråkliga variabler var
generellt sett större hos akademiker än arbetare och större bland män än kvinnor.
Även om det framkommer att det finns grader av tal- och skriftspråklighet i
olika genrer, framkommer också att kanalen är en utslagsgivande faktor. Både
N/V-kvoten och andelen substantiv är klart lägre i samtal och muntlig debatt än i
gymnasieuppsatser, och andelen verb är högre i de talade genrerna än i
59