Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
skulle spegla språkmaterialets inre egenskaper utan psykologiserande <strong>och</strong> utan<br />
historisk <strong>och</strong> kontextuell förankring. Det fanns dock forskare som ville betona<br />
sammanhanget mer <strong>och</strong> motsatte sig alltför positivistiska <strong>och</strong> mekaniska studier.<br />
De menade bland annat att olika särdrag kunde få olika effekter i olika<br />
sammanhang. Sedan dess har det uppstått ett spänningsfält mellan formalism<br />
<strong>och</strong> dess kategoriseringar <strong>och</strong> en kvalitativ <strong>och</strong> mer kontextuell forskning. Det<br />
finns glidningar åt olika håll på skalan, men tendensen de senaste åren har varit<br />
att betona <strong>och</strong> utveckla kontextens inverkan på språket. Dessa olika hållningar<br />
berör stilistiken <strong>och</strong> textforskningen i allmänhet, men de är delvis relevanta även<br />
för frågan om muntligt <strong>och</strong> <strong>skriftligt</strong>. Hur kan man operationalisera muntlighet?<br />
Hur ska statistik tolkas? Vad bygger kategoriseringar på? Är muntligt <strong>och</strong><br />
<strong>skriftligt</strong> objektiva fenomen? Vilka komponenter i kontexten påverkar<br />
uppfattningen av muntlighet? Dessa <strong>och</strong> andra frågor är fortfarande till stor del<br />
obesvarade.<br />
En av de mer omfattande <strong>och</strong> systematiskt genomförda studierna på 1900talet<br />
är Engdahls (1962) undersökning av sakprosatexter. Hans material omfattar<br />
tidskrifter från 1878 till 1950, <strong>och</strong> studien har som syfte att närmare granska<br />
påståendet om skriftens eventuella närmande till talet. De valda språkliga<br />
variablerna är bland annat grafiska meningars ordantal <strong>och</strong> satsantal samt ord<br />
<strong>och</strong> ordformer som tidigare var exklusivt talspråkliga. Han konstaterar att<br />
meningarna blir kortare med avseende på både antal ord <strong>och</strong> antal satser. Om<br />
detta för med sig andra syntaktiska konsekvenser är dock inget som Engdahl<br />
utreder närmare. Ett annat resultat är att de tidigare talspråkliga orden vinner<br />
terräng i sakprosatexterna. Engdahl knyter resultatet till det sena 1800-talets<br />
vurm för talspråket, vilket yttrade sig i dialektstudier, mindre latininfluens <strong>och</strong><br />
en höjning av talets status (se ovan). Talet gjordes mer än tidigare till mönster<br />
för skriftspråket <strong>och</strong> påverkade utvecklingen av skönlitteraturen, som i sin tur<br />
påverkade sakprosan.<br />
Fram till 1970-talet var undersökningar som Engdahls ytterst fåtaliga.<br />
Detaljerad kunskap om talets språkliga karaktär var därför bristfällig. Det som<br />
påstods om talspråket byggde huvudsakligen på isolerade iakttagelser, men mer<br />
detaljerade, omfattande <strong>och</strong> systematiska studier hade inte gjorts. Denna brist<br />
påtalas <strong>och</strong> kommenteras i Holms (1967) inledningskapitel, där han bland annat<br />
saknar statistiskt underbyggda data om språkliga variablers förekomst i olika<br />
genrer. Han väljer trots detta att i en genomgång ställa det som uppfattas som<br />
typiska skriftspråkliga konstruktioner mot typiska talspråkliga konstruktioner.<br />
Dessa valda konstruktioner bygger på det som brukar framträda vid iakttagelser<br />
56
Change language