Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Det har hittills i denna text talats mycket om muntligt <strong>och</strong> <strong>skriftligt</strong>. Som stöd<br />
för påståendena har enstaka språkliga stiltendenser <strong>och</strong> språkliga variabler<br />
nämnts både av de refererade forskarna själva <strong>och</strong> som en sammanfattning av<br />
mig. Det är dock nödvändigt att ta ner resonemangen på en mer detaljerad<br />
språklig nivå <strong>och</strong> försöka systematisera <strong>och</strong> sammanfatta uppfattningarna om<br />
muntlighet. Hur definieras muntlighet? Hur beskrivs muntlighet? Hur har<br />
slutsatserna dragits? Finns motstridigheter? Vad beror dessa på i så fall? Dessa<br />
frågor bör också leda fram till en kritisk sammanfattning av tidigare<br />
resonemang, beskrivningar <strong>och</strong> slutsatser.<br />
Låt oss alltså försöka få en mer samlad bild av 1900-talets teser om talspråk<br />
<strong>och</strong> skriftspråk. På det sättet får vi en bättre grund för kritiken <strong>och</strong> en bättre<br />
utgångspunkt för nya metodiska <strong>och</strong> teoretiska förslag.<br />
Hur beskrivs muntligt <strong>och</strong> <strong>skriftligt</strong>?<br />
Det kan vara svårt att skilja ut tal- <strong>och</strong> skriftspråksundersökningar från andra<br />
stilundersökningar. Anledningen är att många av de stilmarkörer <strong>och</strong> stildrag<br />
som har studerats är knutna till tal- <strong>och</strong> skriftspråklighet även om syftet inte<br />
primärt har varit en fråga om muntlighet <strong>och</strong> skriftlighet. Ibland har tal- eller<br />
skriftspråkligheten kommenterats som ett resultat av studien, ibland har<br />
egenskaperna nämnts utan en anknytning till tal <strong>och</strong> skrift. Orsaken till det<br />
sistnämnda kan bland annat vara att det var först de sista decennierna på 1900talet<br />
som vi fick omfattande empiriskt belagda data om stilmarkörers<br />
distribution i talat <strong>och</strong> skrivet språk. Det är alltså omöjligt att sammanfatta ens<br />
en liten del av alla stilistiska studier som gjorts i <strong>Sverige</strong>. Jag väljer i stället att<br />
nämna några framträdande studier där ett mer uppenbart mål har varit att utreda<br />
tal- <strong>och</strong> skriftspråklighet.<br />
Innan det fanns empiriska data om stilmarkörers förekomst i olika genrer var<br />
det i stor utsträckning stilforskarens upplevelser, stilkänsla <strong>och</strong> erfarenhet som<br />
styrde valet av särdrag. Det var först på 1960- <strong>och</strong> 1970-talet som större<br />
statistiska undersökningar gav forskare möjlighet att uttala sig säkrare om<br />
språkliga markörers koppling till olika genrer <strong>och</strong> talat <strong>och</strong> skrivet språk. Denna<br />
möjlighet stärkte den formalistiska hållningen till stilforskning. Statistiken<br />
55
Change language