Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

inget nytt och har både nu och förr handlat om flera medier, såsom film, tv,
serietidningar, video, internet och dataspel. Elmfeldt och Erixon menar att det
ligger en snäv normuppfattning bakom sådana farhågor, och de efterlyser en mer
ekologisk syn. Med hänvisning till olika nummer av Svensklärarföreningens
årsskrift ger de exempel på fruktbar pedagogik, där olika medier kan
kombineras och diskuteras, bland annat filmer som har litterära förlagor och
datorn som hjälpmedel i undervisningen.
Genom intervjuer av både lärare och elever framkommer dock lite olika
hållningar till skrivande och genrer, dels mellan olika lärare, dels mellan lärare
och elever. I skolan finns det, och har funnits under hela 1900-talet, olika
traditioner i fråga om synen på skrivande bland lärare. En viktig skiljelinje är
den som delar den expressiva och den funktionella traditionen. Den expressiva
sätter individen i centrum och ser skrivande som ett medel för personlig
utveckling. Här står ofta skönlitteraturen i centrum i undervisningen, och
skrivandet är i stor utsträckning kreativt med ett känslomässigt, personligt och
berättande innehåll. Den funktionella traditionen handlar i stort om att lära
eleverna att anpassa texter till situation, syfte och mottagare. Den utgår mer från
sakprosa och det som brukar kallas genreskrivande, det vill säga eleverna ska
förberedas för de formella genrer och framställningsformer som används i
samhället och i arbetslivet. Det kan till exempel handla om referat,
debattartiklar, utredande text och tidningsartiklar av olika slag. Ett problem kan
dock vara att göra genreskrivandet realistiskt och äkta så att det inte uppfattas
som konstruerat och därmed mindre motiverat för eleverna. Det finns olika
hållningar till och pedagogiska lösningar på detta problem bland lärare. I viss
mån kan dessa lösningar vara relevanta för frågan om muntlighet och dess
utveckling eftersom synen på skrivande och genrer kan involvera talspråk i olika
grad och former. Skolan kan alltså ge eleverna olika normuppfattningar i fråga
om förhållandet mellan tal och skrift. Det framkommer till exempel i Elmfeldt
och Erixons undersökning att det finns lärare som har det muntliga berättandet,
dess roll för oss människor och elevernas eget berättande som utgångspunkt för
skriftliga berättelser.
Elmfeldt & Erixon har också intervjuat elever för att fånga dessas
uppfattningar om genre och skrivande och jämföra de uppfattningarna med
lärarnas. Det tydligaste utslaget är att eleverna har en bredare uppfattning om
genre än lärarna. Primärt förknippas genre för eleverna med traditionella
litterära genrer, men i samtalen framträder också en utvidgad syn där inte enbart
skriftspråkliga genrer ryms. För eleverna hör genre även till bland annat musik
53