Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

Mediebarometern 2005 (2006) har 83 % av befolkningen i åldrarna 7–79 år
tillgång till persondator och 74 % tillgång till internet. Räknas enbart
åldersgruppen 15–24 år ökar andelen till 92 respektive 85 %. Ett inte orimligt
antagande är att andelen blir närmare 100 % när dagens unga tillhör den
arbetsföra medelåldern.
Elmfeldt & Erixons undersökning bygger på data som samlades in 2003–
2005, och informanterna är här gymnasieelever. I denna studie fås liknande
statistiska värden som de ovan redovisade. Även tillgång till och bruk av andra
medier än dator och internet har beräknats, och uppgifterna visar att ungdomar
är mycket medievana personer. Flera medier brukas dagligen av över hälften av
eleverna, bland annat dator, internet, video, DVD, dagstidning, skönlitteratur
och mobiltelefon. Omkring en tredjedel läste facklitteratur dagligen. Elmfeldt &
Erixon påminner dock om att statistiska uppgifter av det här slaget måste tolkas
och att de inte speglar hur medierna används, när de används och var de
används.
Bruket av nya medier innebär inte att gamla helt enkelt byts ut, eller att ett visst medium
helt ersätts av ett annat. Vad som blir fallet är nya kombinationer och integrativa
praktiker (Elmfeldt & Erixon 2007:62).
Även om det på sina håll uttrycks oro över elevers nya läs- och skrivvanor och
nya kommunikativa uttryck, så finns det också tecken på förändrade
inställningar bland skolledare och lärare. Ett sådant är det vidgade textbegreppet.
Insikten i samhällets förändrade medielandskap och ungdomars nya medievanor
har lett till att läroplaner och lärare numera ofta betonar andra mediers roll för
elevers språkutveckling än de traditionella läsmediernas. Betydelsen av skriv-
och läsfärdighet har inte tonats ner, men det råder idag en mer komplex tolkning
av vad dessa färdigheter inbegriper och vad text innebär. Att förvärva och
förvalta ett läs- och skrivkunnande behöver inte utesluta att bildmässiga och
talade medier involveras och integreras i denna läroprocess. Nya medier och
tekniker kräver en omtolkning av vad läsning och skrivning innebär och kräver.
Dagens kommunikation med bland annat elektroniska texter har fler
betydelsebärande komponenter. Enligt Elmfeldt & Erixon kan därför förmåga
till kommunikativ handling inte enbart begränsas till det traditionella
skriftspråket utan ”förmågan att kombinera olika semiotiska resurser”
(2007:130). De båda forskarna är kritiska mot de starka reaktioner och farhågor
som uttrycks när ungdomar lär sig att bruka eller konsumera nya medier eller
överhuvudtaget när andra medier än boken dominerar deras vanor. Fenomenet är
52