Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
försök att beskriva några av de nya språkformerna. Både så kallad asynkron <strong>och</strong><br />
synkron kommunikation har behandlats. Den asynkrona bygger på<br />
förhållandevis traditionell monologisk kommunikation <strong>och</strong> tillskrivs till exempel<br />
e-post <strong>och</strong> sms, även om det stilistiskt kan avvika mycket från traditionell skrift i<br />
form av förkortningar, talspråkliga stavningar <strong>och</strong> fragmentarisk stil. Den<br />
synkrona innebär att kommunikationen sker i realtid, vilket är fallet med chatt.<br />
Denna uppdelning är dock inte okomplicerad <strong>och</strong> är mer en gradskillnad än en<br />
artskillnad. Ett sms kan i vissa fall besvaras lika snabbt eller snabbare än ett<br />
inlägg i en chatt. Vi ska inte heller glömma att någon absolut realtid endast är<br />
möjlig i talad kommunikation. Chatt har oundvikligen fördröjda responser i<br />
förhållande till autentiskt tal. Dessutom är det mer befogat att tala om chatt som<br />
en teknik än att det skulle finnas ett specifikt chatt-språk. Det finns alltifrån<br />
formella chatt-kanaler för vuxna, till exempel tillfälliga linjer kopplade till<br />
dagstidningar eller tv-kanaler, till mycket specialiserad, ungdomlig <strong>och</strong><br />
nyskapande chatt. Däremot har det synkrona sättet att kommunicera i viss mån<br />
utmanat tidigare föreställningar om typiska drag i talat <strong>och</strong> skrivet språk. En del<br />
chatt bygger mycket på spontanitet, snabba svar, expressivitet <strong>och</strong> ett personligt<br />
språk, liksom informellt tal. Resultatet blir delvis stilistiska drag som tidigare<br />
huvudsakligen förknippades med tal. En som undersökte det dialogiska<br />
skrivandet på ett tidigt stadium var Severinson Eklundh (1997). En nyare<br />
undersökning är Hård af Segerstad 2003, som beskriver både sms, mejl <strong>och</strong><br />
chatt.<br />
Något som kan spegla de rådande språkliga <strong>och</strong> kommunikativa tendenserna<br />
är den yngre generationen <strong>och</strong> skolans hållning till dessa tendenser. Det senare<br />
innebär dessutom att skolan eventuellt inte bara speglar tendenser utan också<br />
påverkar dem, antingen med ett accepterande <strong>och</strong> uppmuntrande eller med ett<br />
motarbetande. I Elmfeldt & Erixon (2007) ställs frågan hur ett nytt<br />
medielandskap, som är både multimedialt <strong>och</strong> multimodalt, påverkar ungdomars<br />
sätt att kommunicera, hur det påverkar deras läs- <strong>och</strong> skrivförmåga <strong>och</strong> vilka<br />
pedagogiska implikationer detta har. Skrivforskningens utveckling har gått från<br />
kvantitativ stilistik till genreteoretisk, genrepedagogisk <strong>och</strong> sociokulturell<br />
forskning. Forskningen har alltså utvecklats <strong>och</strong> breddats, men Elmfeldt &<br />
Erixon menar att det ändå har saknats anknytning till ungdomskulturer, nya<br />
medielandskap <strong>och</strong> elevers medieerfarenhet <strong>och</strong> vilka pedagogiska<br />
konsekvenser dessa fenomen <strong>och</strong> deras förändringar får.<br />
Statistik över svenskars tillgång till olika medier kan vara en påminnelse om<br />
att skolan kan få svårt att negligera det flitiga bruket av olika medier. Enligt<br />
51
Change language