Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

pilar och annan grafik som stöd åt texten. Fördelarna med den ökade
visualiseringen är att det blir lättare att överblicka och skumläsa. Nackdelen är
att den förenklar. Eftersom synligt språk påverkar språklig medvetenhet och
uppmärksamhet mer än hörbart utvecklas skriften på sina egna villkor, vilket i
ett avseende skulle innebära en ökad skriftspråklighet.
Utvecklingen av de elektroniska medierna ger alltså upphov till liknande
problematiska frågor om muntligt och skriftligt som flera av de andra nämnda
tendenserna. Aldrig har en så stor del av befolkningen varit skriftligt aktiv så
mycket som idag. De nya textformerna är skrivna medier och genrer som delvis
har ersatt talade, vilket skulle innebära en ökad skriftspråklighet. Å andra sidan
är detta skrivande förenat med ett från formellt standardspråk friare språk, vilket
oftast innebär ett ledigare och mer talspråksinfluerat språk. Genom e-post, chatt,
kommentarer på bloggar och andra interaktiva genrer har vi fått skrivna texter
med fler muntliga drag än vad som tidigare fanns. Många av texterna skrivs av
privatpersoner utan mellanhänder i form av förläggare, redaktörer, ägare och
andra som annars har befogenheten att hindra en utgivning. Även de
monologiska texterna på internet kan alltså ha lett till högre grad av muntlighet.
En fråga för framtiden blir om de nya interaktiva medierna ger upphov till nya
tendenser även i andra medier och genrer.
Innan vi går vidare bör vi fråga oss vari det nya egentligen består. När det
gäller de fem stadierna ovan anger respektive stadium vad som har tillkommit
och vilka nya förutsättningar som råder. I den skriftliga kulturen råder
fortfarande en muntlig kultur men med delvis en ny roll och i nya former, i den
tryckta kulturen kan det handskrivna fortfarande fylla en funktion men i andra
sammanhang än tidigare, i den audiovisuella kulturen har den tryckta skriften
fått både konkurrens och nya möjligheter men behåller en tidigare viktig
funktion, och så vidare. Ett exempel på hur gamla kommunikationsformer får
nya roller och former är sekundär muntlighet (Ong 1990). I ett utpräglat
skriftsamhälle uppstår talade språkformer vars existens är beroende av en
skriftkultur, till exempel språket i radio och tv. Vi bör också problematisera
många av de egenskaper som tillskrivs vår moderna kommunikation. Ord som
hybrid, interaktivitet och hypertext är som kommunikativa egenskaper inte nya.
Blandformer har funnits så länge vi har haft text i form av till exempel
illustrerade texter som ska användas i ett muntligt sammanhang. Interaktivitet är
den muntliga kommunikationens ursprung och har dessutom präglat många
skrivna texter genom historien, om än med andra förutsättningar. Det sägs ofta
att datorn utmanar det linjära berättandet på grund av förekomsten av
49