Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

studenter som nu söker sig till högre utbildning. Då måste ofrånkomligen nivån
sänkas, vilket kommer att få konsekvenser både för studenternas språk på tentor
och i uppsatser och för språket i läroböcker och annat akademiskt material.
Några av den kulturella utvecklingens konsekvenser är medieteknologiska
förändringar. Vid olika tider har människans sätt att kommunicera varierat
därför att tekniska och sociala förutsättningar ständigt har skiftat. Människans
kommunikativa historia skulle i grova drag kunna delas in i fem stadier: den
muntliga kulturen, skriftkulturen, den tryckta kulturen, den audiovisuella
kulturen och multimediekulturen (Drotner m.fl. 1996). Frågan är då vad som
skulle känneteckna det tidiga 2000-talets multimediekultur. Holmberg och
Svensson (2004) väljer hybridisering som det typiska inslaget för vår tid. Vi har
nu en blandning och integration av olika kommunikativa former där tekniken
har gjort det möjligt för text, bild och ljud att samverka på nya sätt. De frågar sig
också vad denna utveckling egentligen innebär för användarna. Författarna
problematiserar de föreställningar som finns om den nya kommunikationens
former och möjligheter. Vad innebär det till exempel att vi idag har tillgång till
enorma informationsmängder som saknar motstycke i historien? Ett enkelt svar
är att vi idag har mer kunskap om och förståelse av vår omvärld, men den stora
mängden kan också göra det svårt att sålla, djupläsa och vara källkritisk och
annat som är nödvändigt för att förstå. En annan fråga handlar om vad som är
sken och vad som är verklighet. Å ena sidan har fler möjlighet att kommunicera
mer öppet, å andra sidan gör vi oss mer anonyma när vi inte möts i det fysiska
rummet. En fråga som delvis hänger ihop med den förra är om den nya
kommunikationen är personlig eller distanserad, vilket i hög grad även hänger
ihop med muntligt och skriftligt.
Det finns andra förslag på vad som utmärker det sena 1900-talets och dagens
tendenser. Josephson (2004) nämner fem viktiga inslag, varav några är nämnda
tidigare: internationalisering, intimisering, visualisering, nya förhållanden
mellan tal och skrift och ny teknik. Mycket i de fem inslagen hänger ihop, och
inte minst det sista medför en ökning av de andra. Den nya tekniken har i någon
bemärkelse ökat internationaliseringen, vilket i praktiken betyder mer engelska,
den har ökat visualiseringen, den har förändrat och kanske komplicerat
förhållandet mellan tal och skrift, och den har delvis ökat intimiseringen. Det
sista kan dock, som nämnts, problematiseras. När det gäller visualiseringen
påminner Josephson att den inte bara innebär en synlig skrift utan också mer
bild och grafik och mer samspel mellan text och bild. De flesta texter och genrer
har dessutom fått fler mellanrubriker, ramar, punktuppställningar, tablåer, boxar,
48