Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

More documents

Recommendations

Info

• pressens språk. Tänkbara orsaker till ökad skriftlighet: • rörlighet • urbanisering • tyst läsning • ökad textmängd • massmedier • massutbildning av eftergymnasial utbildning • specialisering/professionalisering • välfärdssamhällets utveckling från produktion till administration • förenklade och skriftinfluerade språkbeskrivningar. Några av orsakerna är osäkra. Beroende på innebörden av begreppet muntlighet kan de tänkas ha utvecklats mot både ökad och minskad muntlighet. Det går även att tänka sig en utveckling mot både ökad muntlighet och ökad skriftlighet samtidigt i samma medium eller genre. Orsaken är att muntlighet stilistiskt kan betraktas som ett flerfunktionellt fenomen, och olika funktioner kan ha utvecklats i olika riktningar (se Lagerholm 1999). Tänkbara orsaker till ökad både muntlighet och skriftlighet: • radio/tv • rörlighet • pressens språk • jämlikhet och nya språksociala mönster • fler i högre utbildning • IT och dess nya medier och genrer • visualisering • skolan. Radio och tv bidrog till att det talade standardspråket spreds nationellt, vilket kan vara en av flera förklaringar till att dialekterna utjämnades 3 . Detta innebar i sin tur att allmänhetens tal närmade sig skriften ifråga om ordval, morfologi och ett mer bokstavsinfluerat uttal. Detta behöver dock inte betyda att talet på en funktionellt stilistik nivå blev mer skriftspråkligt. Skillnaden mellan en godtycklig och funktionell muntlighet kan illustreras med följande meningar. 3 Se dock Thelanders (1996) reservation i avsnittet Svenskan från 1900-talet. 44
1. Vi sågna ente ve affärn … du vet dom som säljer redskap å sånt för trägårn … å vi, ja vi vänta te sola gått ne. 2. Vi såg henne inte vid affären … du vet dom som säljer redskap och sådant för trädgården … och vi, ja vi väntade tills solen gått ner. 3. Vi sågna ente ve trägårdsaffärn varför vi vänta te solnedgången. 4. Vi såg henne inte vid trädgårdsaffären varför vi väntade till solnedgången. Meningarna 1 och 3 innehåller några vanliga talspråkliga drag men är inte avsedda att spegla en given autentisk dialekt. Frågan är nu vilka meningar som är mest och minst talspråkliga. För att svara på det måste vi först separera de godtyckligt och de funktionellt betingade skillnaderna. Båda är kontextuellt beroende, men de funktionella skillnaderna beror huvudsakligen på skillnader i produktionsvillkor och syften. En viktig egenskap för den godtyckliga tal- eller skriftspråkligheten är att den kan förändras över tid. I exempel 1 är till exempel konstruktionen med det enklitiska pronomenet, sågna, den korta bestämda artikeln i affärn, preteritumformen utan suffix, vänta, och den bestämda formen sola godtyckliga. Det finns inget funktionellt argument som ogiltigförklarar dem i skrift, varför de skulle kunna fungera som skriftspråkliga former om de bara började användas och spridas i skrift. Att det inte har blivit så i dessa fall bör förklaras av att språkbrukarna helt enkelt har velat upprätthålla skillnaden mellan informellt talspråk och formellt skriftspråk. I exemplen ovan finns ingen lexikal talspråklighet, men lexikala skillnader är alltid godtyckliga så länge det finns samma precision i betydelsen, vilket alla vandrande ord visar. Det finns åtskilliga exempel på slangord, dialektala ord och andra talspråkliga ord som har börjat spridas till allmänspråket och skriften och därmed förändrat sina stilvärden. Den funktionellt orsakade tal- eller skriftspråkligheten kan däremot aldrig ändra karaktär. Talarens och skribentens olika sätt att konstruera fraser, meningar och dispositioner beror på talets och skriftens olika produktionsvillkor och syften. Meningarna 1 och 2 har samma innehåll och samma syntaktiska uppbyggnad men olika morfologi och uttal. Funktionellt sett har de samma grad av talspråklighet. Båda meningarna präglas av talets förutsättningar och syften och är ett resultat av en oplanerad och dialogisk kommunikation. Båda meningarna är verbala, mångordiga, expressiva och dialogiska, och innehållet i respektive yttrande är fördelat på flera syntaktiska meningar. Däremot ansluter de till olika normsystem. Mening 1 bygger på en talspråklig och lokal norm medan mening 2 ansluter till standardspråkets norm och ett skriftspråksinfluerat uttal. I mening 1 45
Page 1 and 2: MUNTLIGT OCH SKRIFTLIGT I SVERIGE O
Page 3 and 4: Innehåll 1 En nordistisk myt? 5 2
Page 5 and 6: 1 En nordistisk myt? Om man upprepa
Page 7 and 8: De teoretiska och metodiska frågor
Page 9 and 10: att det vid sidan av den regionala
Page 11 and 12: skriftkompetens och texter påverka
Page 13 and 14: studier är det åtminstone några
Page 15 and 16: kluven. Å ena sidan använde Horn
Page 17 and 18: på tal och skrift utan också på
Page 19 and 20: skönlitteratur, historia och geogr
Page 21 and 22: undersökningar. Jag återkommer ti
Page 23 and 24: land annat dialektstudier och ett
Page 25 and 26: Noreen 1903. Samtliga refererade fo
Page 27 and 28: • Ny teknik. • Språkvård. •
Page 29 and 30: yrkesgrupper eller instanser. Telem
Page 31 and 32: till en kraftig dialektutjämning m
Page 33 and 34: ett förändrat språkbruk. Några
Page 35 and 36: om öppna och medvetna föreställn
Page 37 and 38: klassernas eller de bildades språk
Page 39 and 40: arbetet gett resultat i form av fä
Page 41 and 42: hos redaktörerna. Malmgren (2010)
Page 43: fysiskt är detta givetvis inget ny
Page 47 and 48: språkliga strategier. Det blev kor
Page 49 and 50: pilar och annan grafik som stöd å
Page 51 and 52: försök att beskriva några av de
Page 53 and 54: inget nytt och har både nu och fö
Page 55 and 56: Det har hittills i denna text talat
Page 57 and 58: av två väsensskilda kommunikation
Page 59 and 60: På 1970-talet gavs värdefulla bid
Page 61 and 62: offentligheten 1945-1985. Materiale
Page 63 and 64: förankrade i en gemensam teoretisk
Page 65 and 66: (2), elaborerad-summarisk (3) och f
Page 67 and 68: Den tredje nivån är språklig. D
Page 69 and 70: makrosyntagmer. I det sistnämnda f
Page 71 and 72: förlagt vagabond- och nöjesliv me
Page 73 and 74: Vad menas egentligen med att ett sp
Page 75 and 76: skriftspråklighet. En fråga för
Page 77 and 78: deltagare och vad som skiljer en mu
Page 79 and 80: Det muntliga yttrandet försvinner
Page 81 and 82: den. Analfabeter tycks inte heller
Page 83 and 84: inte kan ersätta. Det är också o
Page 85 and 86: stor klyfta mellan muntlig och skri
Page 87 and 88: mer än en påminnelse om problemet
Page 89 and 90: sig om påverkan. Måste till exemp
Page 91 and 92: De som oroar sig för att det dialo
Page 93 and 94: Domäner och material Frågan om vi
Page 95 and 96:
dessa debatter har tidigare framkom
Page 97 and 98:
språkekologi ska vara giltigt som
Page 99 and 100:
framträda i kommunikationen. Även
Page 101 and 102:
likhet med röstförställning för
Page 103 and 104:
visat att samtalen långt ifrån ä
Page 105 and 106:
socialiserats in i den nya medietek
Page 107 and 108:
orde vara mer konkreta eftersom det
Page 109 and 110:
språkvetare grundläggande språkf
Page 111 and 112:
6 Slutord Resultatet av denna inven
Page 113 and 114:
Drotner, Kirsten, Bruhn Jensen, Kla
Page 115 and 116:
Landqvist, Hans (2000). Författnin
Page 117:
Svensson, Jan (1993). Språk och of
show all

Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?