Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

fysiskt är detta givetvis inget nytt, men han menar att avsändaren även på en
textuell och språklig nivå har fjärmat sig mottagaren. Skriftliga genrer med mer
dialogisk funktion och fler muntliga drag hade före 1900-talet en starkare
ställning, till exempel brev, dialog och berättelse. Han menar också att det var
vanligare att skriva förord och tillägnelser som innehöll information om det
sammanhang som texten hade skrivits i. I viss mån har dock distanseringen
avtagit i och med de elektroniska mediernas dialogiska funktion.
Det behöver inte föreligga någon egentlig motstridighet i de till synes
paradoxala uppfattningarna. Problemet ligger nog snarare i det komplicerade
begreppet muntlighet, som behöver problematiseras, benas upp och
operationaliseras. Detta diskuterar jag vidare i nästa kapitel. Låt oss först
summera vad som har påståtts om muntligt och skriftligt i svenskan under 1900talet.
Detta görs då med reservationen att de två begreppen kan ha olika
betydelser för olika forskare.
En grov sammanfattning av den utbredda uppfattningen skulle vara att
talspråk och skriftspråk har närmat sig varandra stilistiskt, medan utvecklingen
på en samhällelig nivå är mer komplicerad. En försiktig hypotes är att
påståendet om ökad muntlighet framför allt har en stilistisk giltighet medan
påståendet om ökad skriftlighet huvudsakligen gäller samhället, vilket alltså inte
behöver vara en motsägelse. Frågan är dock om det överhuvudtaget är giltigt att
se muntlighet som ett enhetligt fenomen, en fråga som jag återkommer till.
Muntlig eller skriftlig påverkan?
De tendenser som lyftes fram i föregående avsnitt skulle kunna sorteras efter hur
de eventuellt har påverkat utvecklingen mot ökad muntlighet eller ökad
skriftlighet.
Tänkbara orsaker till ökad muntlighet:
• intresse för folkkultur och dialekter
• demokratisering av offentligheten
• språkvård
• språkideologiska frågor
• radio/tv
• jämlikhet och nya språksociala mönster
• informalisering
43