Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

okunniga människor som är måna om att korrigera sin omgivning. De ser kartan
som korrektare än verkligheten och skriftspråkets meningar som den egentliga
grammatikens, i stället för att försöka förstå verkligheten och dess variation och
skillnaden mellan tal och skrift. Detta handlar visserligen mer om attityder än en
faktisk språkutveckling, men det går inte att utesluta attitydernas eventuella
inverkan på språkbruket. Samtidigt får vi inte glömma att vår medvetenhet om
språket, inte minst talspråket, är ytterst låg. En persons egna ideal och
föreställningar behöver inte speglas ens i det egna språkbruket.
Så sent som 1982 skrev Per Linell om de språkliga fördomar som lingvistiska
beskrivningar hade skapat fram till den tiden (Linell 1982b). Med Svenska
Akademiens grammatik 1999 vidgades ambitionen. Nu skulle beskrivningen inte
bara vara den mest utförliga som gjorts, utan nu skulle också talet få sin
beskärda del, om än begränsat till vårt gemensamma standardspråk.
”Grammatiken borde vara en deskriptiv grammatik över modern svenska med
beaktande av grammatiska särdrag såväl i skrivet som i talat standardspråk”
(Svenska Akademiens grammatik 1 1999:5). Det fanns dock talspråksforskare
som menade att det långt ifrån var något autentiskt talspråk som beskrevs i detta
verk. Delvis som en reaktion mot denna uppfattning publicerade Anward &
Nordberg (2005) en antologi med beskrivningar av några av samtalets
grammatiska särdrag.
Det finns betydligt säkrare och starkare faktorer som talar för en utveckling
mot ökad skriftlighet än skriftspråkliga beskrivningar. Samhället under det sena
1900-talet och det tidiga 2000-talet har utvecklats från produktion till
administration, specialisering och eftergymnasial massutbildning. Det nya
välfärdssamhället kräver mer läs- och skrivkunskaper än någonsin tidigare i
historien. Inte ens industriarbetaren kommer undan dessa krav (se bland annat
Eriksson Gustavsson 2005 och Karlsson 2004).
Återigen aktualiserar denna utveckling den problematiska innebörden av
muntlighet och skriftlighet. Otvetydigt innebär en ökad textmängd, högre krav
på läs- och skrivkunnighet och fler i högre utbildning ett mer skriftligt samhälle.
Men vad betyder denna utveckling på språklig nivå? Har denna utveckling också
ökat skriftspråkligheten i stilistisk bemärkelse? Mycket av redogörelsen ovan
antyder att det inte skulle vara så utan snarare tvärtom. Samtidigt menar andra
att vårt moderna informationssamhälle har medfört en ökad skriftlighet även på
textnivå. Berg Eriksen (1989) menar att det skriftligt inriktade
informationssamhället har skapat det han kallar för ”det situationslösa
meddelandet”, där avsändare och mottagare är osynliga för varandra. Rent
42