Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
enklare meningar utan mer informationspackade. Det har dessutom visat sig att<br />
nyhetsartiklar har blivit mer specialiserade <strong>och</strong> objektiva (Svensson 1993),<br />
vilket innebär en ökad skriftspråklighet. Liknande tendenser fann Hultén (1990)<br />
i sin undersökning av reportage. Både Svensson <strong>och</strong> Hultén förklarar denna<br />
utveckling med professionaliseringen, som alltså verkar ha fått olika <strong>och</strong> rakt<br />
motsatta effekter vad gäller tal- <strong>och</strong> skriftspråklighet. Det är också viktigt att<br />
skilja på olika genrer. Svensson (1993) fann att ledare 1945-1985 inte<br />
förändrades lika mycket som nyhetsartiklar, vilket bland annat förklaras med att<br />
ledarnas läsare är en mindre grupp av mer vana läsare än läsare av nyhetsartiklar<br />
<strong>och</strong> att ledare inte lika mycket konkurrerar med tv. Det bör dock påpekas att<br />
Svenssons undersökning gjordes innan de privata bloggarna spred sina tankar<br />
<strong>och</strong> åsikter på internet. De nya medierna från 1990-talet <strong>och</strong> framåt har på allvar<br />
börjat utmana de traditionella tidningarna även om de gör det med högst<br />
varierad grad av vederhäftighet <strong>och</strong> professionalism. Den kris som många<br />
tidningar upplever ett decennium in på 2000-talet är en fråga som ligger utanför<br />
vårt ämne här, men vilka språkliga konsekvenser konkurrensen från de nya<br />
medierna får för de traditionella papperstidningarna är en intressant men än så<br />
länge outforskad fråga.<br />
Något av det som nämndes ovan om radions <strong>och</strong> tevens utveckling hänger<br />
ihop med den så kallade informaliseringen eller intimiseringen. Offentligheten<br />
har under efterkrigstiden omvandlat sin struktur <strong>och</strong> delvis upplöst gränserna<br />
mellan privat <strong>och</strong> offentligt. Orsakerna är bland annat koncentrationen av<br />
näringslivet med privata företag som en form av offentliga institutioner, statliga<br />
<strong>och</strong> kommunala myndigheters ansvar för tidigare privata angelägenheter, såsom<br />
barnomsorg, samt massmediernas förvandling från informations- <strong>och</strong><br />
debattforum till nöjesförmedlare. En språklig konsekvens av denna utveckling är<br />
ett mer intimt, ledigt språk i kontakten mellan myndigheter <strong>och</strong> privatpersoner<br />
<strong>och</strong>, som tidigare nämnts, i massmediernas språk. Symptom på denna tendens<br />
var <strong>och</strong> är i stor utsträckning fortfarande bland annat myndigheters nästan<br />
kamratliga ton i sina brev till privatpersoner, det ökade duandet <strong>och</strong><br />
etermediernas samtalsprogram om privata, svåra <strong>och</strong> känsliga ämnen<br />
(Mårtensson 1988 <strong>och</strong> 1989). Några av dessa symptom har dock minskat efter<br />
1980-talet. Bland annat har niandet ökat.<br />
Orsaken till språkliga förändringar kan också vara språkideologiska<br />
hållningar. Den språkliga utveckling som tecknas här är delvis sammanvävd i<br />
ideologier, om vi med detta begrepp menar ’system av idéer, attityder <strong>och</strong><br />
föreställningar som genomsyrar samhället eller en verksamhet’. Det kan handla<br />
34
Change language