Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

Bokens ställning och den utbredda läsningen innebar att skriftspråket hade
hög status under första halvan av 1900-talet. Detta fick konsekvenser även för
det talade språket i radion de första åren. Radions första trevande period
präglades av ett väl förberett, uppläst och skriftspråkligt tal, som var långt ifrån
någon svensks naturliga tal. Eftersom mediet och sättet att kommunicera på var
nytt var radions aktörer också språkligt osäkra. Då valde man som förebild det
gemensamma språk som stod till buds, nämligen det standardiserade
skriftspråket. Inget av detta gamla radiospråk lever kvar, men det finns
fortfarande inslag som är mycket skriftspråkligt påverkade. Lindblad (1989)
konstaterar att nyheterna i radio och tv är påverkade av skriftlig journalistik och
menar att detta beror på att studenter från journalistutbildningar bär med sig
textmönster som gäller för tidningar och för sedan över dem till radion. Hanson
(1996) tar sig an ämnet mer debatterande. Han konstaterar detsamma som
Lindblad och efterlyser ett mer naturtroget nyhetsspråk med fler drag av det
riktiga talspråket. Han menar att nyhetsinslagen är för koncentrerade och
informationspackade. I stället bör de ha något av den redundans som finns i
talet. Hanson menar också att uttalet i nyhetsinslagen är onaturligt och saknar
flera av de egenskaper som finns i spontant tal. Han efterlyser bland annat mer
variation i tempo, fler pauser och ett uttal som anpassas till ämnet. En del av
dessa egenskaper konstateras också av Svensson (1981), som har undersökt
etermediernas nyhetsspråk. Nyhetstelegrammen utmärks av stereotyp
uppbyggnad, satser, måttlig meningslängd, liten ordvariation, relativt låg
komplexitet, hög informationstäthet och monoton prosodi. Egenskaperna är
alltså även här typiska för klar, informativ skrift men knappast anpassade till
lyssning.
Allt i radion är dock inte nyhetsspråk och allt är långt ifrån skriftspråkligt.
Radion har successivt infört allt fler typer av språkbruk och samtal, allt från
skriftspråklig uppläsning till lättsamma och delvis spontana samtal. Något som
innebar en brytning mot det kommunikativa avstånd som präglade riksradion i
många år var införandet av lokalradion. Nu infördes ett mer förtroligt,
kontaktskapande och ledigt både innehåll och språk för att programmen skulle
närma sig lyssnarna. Dessa ambitioner resulterade bland annat i fler inslag om
vardagliga händelser, mer lättförståeliga nyhetsinslag, många tilltal och en lägre
grad av syntaktisk komplexitet (Lindblad 1985).
Dagspressen har dock inte kunnat stå emot all konkurrens på den allt tätare
massmediemarknaden. Framför allt televisionen har tvingat tidningarna att ändra
strategi med bland annat fler nöjesinriktade inslag, fler bilder, fler annonser och
32