Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

More documents

Recommendations

Info

avgör vem som läser och skriver, vad som läses och skrivs, texters funktioner och utbudets omfattning och spridning. Detta i sin tur avgör i vilken grad och på vilket sätt samhället är muntligt och skriftligt och kanske även vilka attityder till olika språkbruk och stilar som råder vid en given tidpunkt. I viss mån hänger den tekniska utvecklingen ihop med politik och ekonomi, men ny teknik kan i vilket fall som helst mycket påtagligt förändra det kommunikativa landskapet. Samhälleliga och sociala faktorer är i detta sammanhang också förhållandet mellan de olika talarter som har gått att urskilja sedan åtminstone 1600-talet. Redogörelsen i föregående avsnitt vittnar om att svenskans utveckling kan förklaras av de olika situationella, regionala och sociala stilarter i tal som existerade, delvis oberoende, delvis beroende av varandra. Språkliga auktoriteters beskrivningar, ideal och påtryckningar är en lite problematisk faktor. Språket formas av ett otal påverkande omständigheter i våra liv, och det är språkbrukarna som formar språket och avgör de slutgiltiga normerna. Språket varierar regionalt, socialt och funktionellt, och det förändras ständigt, huvudsakligen omedvetet. När det gäller vår offentliga, standardiserade skrift är dock villkoren lite annorlunda. För det första är det bara en del av befolkningen som är offentlig och som därmed är för skriften tongivande aktörer. För det andra sätts vårt offentliga skriftspråk under ständig lupp, det förs ständiga diskussioner om det, och det ges råd och görs språkvårdande försök att styra det i en viss riktning. Den stora frågan är vilken roll som språkexperter i praktiken spelar för standardspråkets utveckling. För det första finns det ingen enhetlig språksyn och objektiv språkriktighet. I de diskussioner som fördes under standardiseringen rådde stor oenighet, och idag finns olika åsikter bland språkexperter om både språkvård och språkstyrning i allmänhet och enskilda konstruktioner. För det andra finns ett otal exempel på misslyckade försök att etablera något i skriftspråket. I slutändan är det den samlade, skrivande delen av befolkningen som avgör vilka former som blir rådande. För det tredje är det svårt att avgöra om en rekommenderad form som har fått spridning i språket är språkexperternas förtjänst eller något som redan har valts av språkbrukarna. Teleman (2003) påminner om att i sådana fall har språkexperterna snarare bekräftat en pågående utveckling än förändrat den. Det som däremot kan diskuteras är vad språkbrukarna påverkas av. Trots allt har ju standardiseringen lyckats på det sättet att vi sedan 1800-talet har ett rikstäckande, gemensamt skriftspråk. Det är möjligt att se utvecklingen mot en enhetlig norm som en naturlig och självgående process, där språkbrukare påverkades och fortfarande påverkas av varandra och av inflytelsefulla verk, 28
yrkesgrupper eller instanser. Teleman (2003:203) menar att utvecklingen bland annat styrdes av ”språksociologiska faktorer, framför allt Stockholms tillväxt i fråga om befolkningstal, prestige och kulturkonsumtion”. Han menar också att språkvetares förslag skedde i kombination med eller under påverkan av faktorer i samhället, till exempel yrkesgrupper och prestigetyngda alster. Exempel på en viktig yrkesgrupp var tryckarna, som språkexperterna visserligen kunde påverka men samtidigt var beroende av för spridningen. Inflytelserika alster var bland annat 1734 års lag, Vetenskapsakademiens och Svenska Akademiens handlingar och Olof von Dalins Then Swänska Argus. ”Det var genom sådana texter som språkvetarna hade en möjlighet att påverka den faktiska normen” (ibid.). Utifrån dessa verk kan sedan språkliga beskrivningar eller normsträvanden göras, och dessa kan i sin tur påverka nya inflytelserika verk. Oavsett vilka språkliga former som blir de rådande i skriftspråket innebär en standardisering alltid en likriktning, och en likriktning innebär att skriftens variation måste minimeras eller kanske helt elimineras, vilket i sin tur innebär ett skriften ökar avståndet till det privata talet. Standardisering betyder alltså en ökad skriftspråklighet. Däremot kan skriftspråket ha ett större eller mindre avstånd till talet eftersom de principer som standardiseringen styrs av kan variera. Det har framgått ovan att det rådde oenighet bland språkexperter om skriften skulle styras av uttalet, bruket eller ordbildningen. Sedan fanns det andra hållningar, som dock inte fick något större genomslag, till exempel etymologiska principer. Den faktiska utvecklingen har styrts av både uttal och ordbildning, och sedan slutet av 1800-talet har talet delvis även stilistiskt vunnit insteg i skriftspråket. En förklaring som i genomgången inte uttryckligen har nämnts är intertextualitet. Det är dock ett fenomen som kan förklara några av de tendenser som framskymtat ovan. I en text- och genretät kultur är det oundvikligt och många gånger funktionellt och fruktbart att textproducenter påverkas av och övertar mönster från andra texter och samspelar med andra texter och genrer. Påverkan måste visserligen vara funktionellt förankrad, men i viss mån kan den skapa tendenser som ökad eller minskad muntlighet. I fråga om stil handlade influenser utifrån fram till 1900-talet främst om latinet, i viss mån tyskan från medeltiden till 1700-talet. Det gällde då i första hand ett skriftspråk och dessutom ett skriftspråk med en från det naturliga talet mycket avvikande stil. Latininfluenserna innebar därför en påtaglig skriftspråklighet och de minskande latininfluenserna från det sena 1800-talet således en i vissa bemärkelser ökad muntlighet. Det sistnämnda påståendet kan 29
Page 1 and 2: MUNTLIGT OCH SKRIFTLIGT I SVERIGE O
Page 3 and 4: Innehåll 1 En nordistisk myt? 5 2
Page 5 and 6: 1 En nordistisk myt? Om man upprepa
Page 7 and 8: De teoretiska och metodiska frågor
Page 9 and 10: att det vid sidan av den regionala
Page 11 and 12: skriftkompetens och texter påverka
Page 13 and 14: studier är det åtminstone några
Page 15 and 16: kluven. Å ena sidan använde Horn
Page 17 and 18: på tal och skrift utan också på
Page 19 and 20: skönlitteratur, historia och geogr
Page 21 and 22: undersökningar. Jag återkommer ti
Page 23 and 24: land annat dialektstudier och ett
Page 25 and 26: Noreen 1903. Samtliga refererade fo
Page 27: • Ny teknik. • Språkvård. •
Page 31 and 32: till en kraftig dialektutjämning m
Page 33 and 34: ett förändrat språkbruk. Några
Page 35 and 36: om öppna och medvetna föreställn
Page 37 and 38: klassernas eller de bildades språk
Page 39 and 40: arbetet gett resultat i form av fä
Page 41 and 42: hos redaktörerna. Malmgren (2010)
Page 43 and 44: fysiskt är detta givetvis inget ny
Page 45 and 46: 1. Vi sågna ente ve affärn … du
Page 47 and 48: språkliga strategier. Det blev kor
Page 49 and 50: pilar och annan grafik som stöd å
Page 51 and 52: försök att beskriva några av de
Page 53 and 54: inget nytt och har både nu och fö
Page 55 and 56: Det har hittills i denna text talat
Page 57 and 58: av två väsensskilda kommunikation
Page 59 and 60: På 1970-talet gavs värdefulla bid
Page 61 and 62: offentligheten 1945-1985. Materiale
Page 63 and 64: förankrade i en gemensam teoretisk
Page 65 and 66: (2), elaborerad-summarisk (3) och f
Page 67 and 68: Den tredje nivån är språklig. D
Page 69 and 70: makrosyntagmer. I det sistnämnda f
Page 71 and 72: förlagt vagabond- och nöjesliv me
Page 73 and 74: Vad menas egentligen med att ett sp
Page 75 and 76: skriftspråklighet. En fråga för
Page 77 and 78: deltagare och vad som skiljer en mu
Page 79 and 80:
Det muntliga yttrandet försvinner
Page 81 and 82:
den. Analfabeter tycks inte heller
Page 83 and 84:
inte kan ersätta. Det är också o
Page 85 and 86:
stor klyfta mellan muntlig och skri
Page 87 and 88:
mer än en påminnelse om problemet
Page 89 and 90:
sig om påverkan. Måste till exemp
Page 91 and 92:
De som oroar sig för att det dialo
Page 93 and 94:
Domäner och material Frågan om vi
Page 95 and 96:
dessa debatter har tidigare framkom
Page 97 and 98:
språkekologi ska vara giltigt som
Page 99 and 100:
framträda i kommunikationen. Även
Page 101 and 102:
likhet med röstförställning för
Page 103 and 104:
visat att samtalen långt ifrån ä
Page 105 and 106:
socialiserats in i den nya medietek
Page 107 and 108:
orde vara mer konkreta eftersom det
Page 109 and 110:
språkvetare grundläggande språkf
Page 111 and 112:
6 Slutord Resultatet av denna inven
Page 113 and 114:
Drotner, Kirsten, Bruhn Jensen, Kla
Page 115 and 116:
Landqvist, Hans (2000). Författnin
Page 117:
Svensson, Jan (1993). Språk och of
show all

Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?