Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Noreen 1903. Samtliga refererade forskare vittnar om att det inte bara fanns<br />
lokal <strong>och</strong> regional variation utan också situationell <strong>och</strong> social. Varje individ<br />
växlade alltså mellan olika talarter beroende på situation. Sedan kan denna<br />
växling ha tagit sig olika uttryck beroende på i vilka sociala skikt man rörde sig.<br />
Forskarna beskriver i första hand sin samtid, vilket innebär att det finns säkra<br />
belägg från tidigt 1700-tal <strong>och</strong> framåt. Widmark menar dock att det finns ännu<br />
äldre källor, som gör det möjligt att spåra den beskrivna uppdelningen i talade<br />
stilarter ända till senare delen av 1600-talet.<br />
De talade stilarterna beskrivs ofta som en tredelad variation, som påminner<br />
om den klassiska indelningen i hög stil, mellanstil <strong>och</strong> låg stil. Ett annat sätt att<br />
beteckna varieteterna är funktionellt, <strong>och</strong> då skulle stilarterna i stället vara<br />
offentligt språk, umgängesspråk <strong>och</strong> dialekt. Dialekterna var de breda<br />
folklagrens <strong>och</strong> allmogens språk. Detta skikt i samhället kom dock i kontakt<br />
med ett uppläsningsspråk vid till exempel predikningar, husförhör, kungörelser<br />
<strong>och</strong> böner. Av den anledningen kan allmogen sägas ha varit tvåspråkig. Även<br />
den bildade övre klassen var tvåspråkig, men valet stod i stället mellan<br />
umgängesspråk <strong>och</strong> offentligt språk. Det bör dock påpekas, <strong>och</strong> Widmark<br />
påminner också om detta, att umgängesspråket i detta samhällsskikt var<br />
dialektalt färgat. Dialekten var alltså inte en sociolekt på samma sätt som idag,<br />
<strong>och</strong> som nämndes ovan talade den bildade klassen ett språk som idag skulle<br />
betraktas som mycket dialektalt <strong>och</strong> talspråkligt.<br />
På 1800-talet ändrade diglossin karaktär. I slutet av seklet inleddes den<br />
tendens som sedermera förstärktes <strong>och</strong> som står i centrum för denna studie –<br />
talets <strong>och</strong> skriftens närmande till varandra. Även om det finns mycket kvar att<br />
utreda finns det ingen anledning att ifrågasätta de isolerade iakttagelser som har<br />
gjorts. Tendensen blev nu att den färdignormerade skriften i viss mån påverkade<br />
alltfler svenskars privata tal med början hos dem som var nya <strong>och</strong> därmed<br />
osäkra aktörer i offentligheten.<br />
Den mest genomgripande förändringen i det västerländska samhället under<br />
det sena 1800-talet var industrialiseringen, <strong>och</strong> med denna växte en arbetarklass<br />
fram. På grund av den stora textproduktionen <strong>och</strong> de spirande massmedierna<br />
kunde denna klass nu effektivare nås av samhällsinformation. Arbetarna blev<br />
genom organisering ännu en aktör i den offentliga debatten (Svensson 1988).<br />
Samhället utvecklades till ett massamhälle, <strong>och</strong> i detta ställdes nya krav på<br />
språklig begriplighet <strong>och</strong> enkelhet i offentligheten. Ett antagande vore därför att<br />
texterna i vissa hänseenden blev mer talspråkliga, men arbetarna kan också ha<br />
anpassat sig till det befintliga debattspråket. Josephson (2004) påminner om att<br />
25
Change language