Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
undersökningar. Jag återkommer till diskussioner om metodik <strong>och</strong> de empiriska<br />
studier som har gjorts.<br />
Oavsett om resultaten ska tolkas som ökad eller minskad muntlighet, eller<br />
inget av det, så kan de inte entydigt kopplas till den upphörande<br />
uppläsningskulturen. Det finns andra både fristående <strong>och</strong> sammanhörande<br />
faktorer som kan ha påverkat. Den nämnda undersökningen av Josephson är<br />
också en påminnelse om hur vanskligt det är att knyta muntlighet <strong>och</strong><br />
skriftlighet entydigt till en period. Enligt flera studier ökar skriftspråkligheten<br />
under 1800-talet för att sedan från slutet av samma sekel i stället avta,<br />
åtminstone enligt en operationalisering med några välkända syntaktiska<br />
variabler. Josephsons resultat går emot denna tendens. De undersökta traktaten<br />
från 1800-talet är muntligt präglade med intern <strong>och</strong> extern dialog,<br />
informationstunt språk, upprepningar, svag standardisering <strong>och</strong> enkel syntax.<br />
Enligt Josephson kan det finnas flera tänkbara förklaringar till denna muntlighet,<br />
bland annat anpassning till en bred läsekrets, engelska förebilder, arv från 1700talets<br />
predikostil <strong>och</strong> texternas vardagliga, konkreta innehåll. Även om det kan<br />
finnas tendenser under en viss period måste frågan om muntligt <strong>och</strong> <strong>skriftligt</strong> så<br />
mycket som möjligt knytas till den variation av olika genrer <strong>och</strong><br />
kommunikationssätt som existerar i perioden.<br />
Det sena 1800-talet<br />
När frågan om muntlighet ska utredas är det viktigt att beakta begreppets olika<br />
innebörder <strong>och</strong> problemet med operationalisering. Utifrån olika metoder <strong>och</strong><br />
metodiska synsätt kan resultaten bli olika. Något som kan illustrera detta<br />
problem är föreställningen om det moderna genombrottet i svensk språkhistoria,<br />
en ny både språklig <strong>och</strong> litterär epok som inleds med Strindbergs tidiga<br />
utgivning. Thelander (2007) är en av dem som påminner om att den<br />
föreställningen inte är oproblematisk. Vad bygger föreställningen på? Gäller den<br />
lika mycket för alla genrer? Är den lika berättigad språkligt som litterärt?<br />
Thelanders undersökning rör svenskt dramaspråk 1725-2000, <strong>och</strong> metoden<br />
bygger på kvantitativa undersökningar av ett antal språkliga variabler som anses<br />
typiska för talspråk. Det sammanfattande resultatet är att föreställningen om det<br />
moderna genombrottet har mer litterär relevans än språklig. Med muntlighet<br />
som kriterium <strong>och</strong> med drama som den avgörande genren borde språkets<br />
moderna genombrott enligt Thelander vara yngre, närmare bestämt 1900-talets<br />
21
Change language