Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

möjlighet att delta i en skriftlig aktivitet. Det var bland annat representanter för
kyrkan, kungamakten och den offentliga administrationen (Larsson 2003:110).
För det andra var det bara ett fåtal skrivsituationer som var aktuella.
Han eller hon kunde få innehållet i urkund översatt och uppläst för sig, uppträda som
vittne till överenskommelser eller transaktioner och få sitt namn antecknat på
vittneslistan, besegla med eget sigill eller stå som (formell) utfärdare av en urkund. Han
kunde även vara förmånstagare vid en överenskommelse eller mottagare av en urkund
och han kunde vara deltagare i händelser som ledde till skriftfästning, t.ex.
nedtecknandet av lagarna (Larsson 2003:110).
Det bör påminnas om att ovanstående i första hand gällde texter på latin.
Svenska texter fanns dock, till exempel landskapslagar, och från 1300-talets mitt
spred sig alltfler texter på svenska, bland annat domar och olika brevtyper. Detta
innebar också att antalet svenska skrivare ökade, och Sverige fick fler svenska
standardiseringar för hur olika typer av brev skulle utformas.
Svensson (1988) beskriver 1500-talet som en utpräglat muntlig kultur, där
kunskap i allmänhet inte byggde på boklig bildning utan på erfarenhet och
muntliga traderingar. Många texter skrevs för att läsas upp, vilket också torde ha
präglat texternas språk. I vilket fall som helst var texter något som förknippades
med en muntlig aktivitet. Det fanns ingen effektiv kommunikation mellan
makten och befolkningen, vilket gjorde att vanliga bybor fick information om
offentligheten indirekt genom bud och dessutom uppläst eller fick de ingen
information alls. Befolkningen var gles, rörligheten obefintlig och deltagandet i
offentligheten var förbehållet ett litet maktskikt. Det fanns heller ingen fullt
utvecklad centralmakt och ingen språklig riksnorm. Allt detta bidrog till att
svenskan var ett dialektalt splittrat språk med stor skillnad mellan tal och skrift.
Senmedeltiden: boktryckarkonst och bibelöversättning
Ny teknik kan ge nya förutsättningar för kommunikation, och nya sätt att
kommunicera kan få konsekvenser för muntlighet och skriftlighet. Den
viktigaste innovationen för kommunikationens villkor under senmedeltiden var
boktryckarkonsten. Det har skrivits åtskilligt om tryckerikonstens effekter på
människor och samhället, fenomenet har analyserats, vänts och vridits, och det
har dragits mer eller mindre långtgående slutsatser av kulturell, psykologisk,
ekonomisk och annan art. Oavsett hur man förhåller sig till många av dessa
12