Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
skriftkompetens <strong>och</strong> texter påverkar en kultur, dess utveckling <strong>och</strong> dess<br />
deltagare <strong>och</strong> vad som skiljer en muntlig kultur från en skriftlig. Det finns<br />
literacy-forskning med historiska perspektiv, alltså hur skriftsamhället gestaltade<br />
sig vid bestämda tidpunkter i historien <strong>och</strong> vilken skriftkompetens som rådde<br />
<strong>och</strong> hur den fördelade sig bland befolkningen. Denna gren erbjuder därför viktig<br />
information om förhållandet mellan det muntliga <strong>och</strong> det skriftliga i historisk tid.<br />
Jag återkommer till begreppet literacy <strong>och</strong> studier av detta fenomen i kapitel 4.<br />
När det gäller mer funktionellt inriktade skillnader mellan tal <strong>och</strong> skrift är<br />
egentligen alla historiska texter viktiga källor. Utifrån dagens empiriska<br />
forskning om hur talet är beskaffat kan vi utgå från vilka konstruktioner som blir<br />
resultatet av talets kommunikativa förutsättningar <strong>och</strong> syften <strong>och</strong> därför<br />
undersöka graden av talspråklighet i vilka texter som helst från vilka tider som<br />
helst (se Lagerholm 1999).<br />
Före <strong>och</strong> under medeltiden<br />
De isländska sagorna byggde på muntlig berättarkonst utan latininfluenser, även<br />
om dialogerna kunde vara stiliserade <strong>och</strong> högtidliga (Holm 1967). I svenska<br />
sagor <strong>och</strong> krönikor från medeltiden rådde också en viss talspråklighet med <strong>och</strong>inledda<br />
meningar, korta restriktiva bisatser, enkla eller tvåledade attribut <strong>och</strong><br />
paratax. Landskapslagarna var skrivna på en prosa långt ifrån den senare<br />
latininfluerade kurialstilen, <strong>och</strong> de svenska lagarna var dessutom mer muntligt<br />
bundna än övriga nordiska med en enkel, parataktisk syntax <strong>och</strong> ibland<br />
berättande inslag <strong>och</strong> direkt anföring. Holm betonar dock att det inte handlade<br />
om några speglingar av talet eftersom lagarna var mycket formelbundna <strong>och</strong><br />
skrivna på en stiliserad konstprosa. Senare <strong>och</strong> under flera århundraden blev<br />
latinet förebild för flera typer av texter, till exempel Birgittas uppenbarelser från<br />
1300-talet, diplomen från medeltiden, kanslispråket på 1600- <strong>och</strong> 1700-talen<br />
samt 1800-talets lagtexter. Svensk prosa på 1800-talet var allmänt influerad av<br />
latin, vilket förstärktes av latinundervisning <strong>och</strong> många översättningar från latin.<br />
Influenserna gestaltade sig bland annat i utpräglad hypotax, satsförkortningar,<br />
klyvningar <strong>och</strong> högertyngd. Vissa latinska konstruktioner måste översättas med<br />
andra, svenska konstruktioner, vilket medförde svenskt skriftspråks typiska stil.<br />
Redan på medeltiden kunde en svensk komma i kontakt med skriftspråket.<br />
Det var dock en erfarenhet som skilde sig mycket från nutida människors. För<br />
det första var det en liten del av landets befolkning som på något sätt hade<br />
11
Change language