Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
språkvetare grundläggande språkfunktioner som behandlas i många<br />
språkbruksstudier. Det handlar i stora drag om språkhandlingens syften, om<br />
förhållandet mellan språkhandlingen <strong>och</strong> verkligheten samt talarens attityd eller<br />
förhållande till språkhandlingen. Dessa så kallade dimensioner ligger sedan till<br />
grund för en mer finfördelad klassificering.<br />
Syntaktisk <strong>och</strong> lexikal verkan<br />
Jag har tidigare påmint om att ovanstående förslag inte är systematiserade eller<br />
organiserade på något sätt. De är bara ett första prövande steg mot en mer<br />
nyanserad metodik för muntlighet <strong>och</strong> skriftlighet. Samtidigt är det inte givet<br />
vad som är orsak <strong>och</strong> verkan. Vad av ovanstående är en kommunikativ funktion<br />
<strong>och</strong> vad är en språklig konsekvens av denna funktion? Ett drag som kan vara<br />
svårt att avgöra är till exempel konkretion. Det är möjligt att se konkretion som<br />
en funktion eller ett syfte, det vill säga en språkbrukare kan ha som ett mer eller<br />
mindre medvetet syfte att konkretisera ett innehåll. Men det är också möjligt att<br />
se konkretion som ett resultat av en funktion eller en förutsättning, till exempel<br />
berättande, kroppslighet <strong>och</strong> närhet. Samma resonemang kan föras om andra<br />
nämnda delar.<br />
Med detta sagt vill jag avsluta detta kapitel med en del av metoden som<br />
otvetydigt fångar en språklig verkan <strong>och</strong> som alltså inte ska ses som funktioner i<br />
sig själva. Om de föreslagna komponenterna väljs i en empirisk studie kommer<br />
operationaliseringen av dem att göras i form av stildrag som är välkända i<br />
svensk stilforskning, bland annat informationstäthet, komplexitet <strong>och</strong><br />
mångordighet. I den sammanfattande redogörelsen i kapitel 3 om hur muntligt<br />
<strong>och</strong> <strong>skriftligt</strong> har beskrivits i svensk språkforskning framkom att dessa <strong>och</strong> några<br />
andra stildrag under lång tid användes som indikatorer för muntlig <strong>och</strong> skriftlig<br />
stil. Det framkom också vilka språkliga variabler som brukade väljas som<br />
stilmarkörer för dessa drag, till exempel substantiv- <strong>och</strong> verbfrekvens, N/V-kvot,<br />
satsförkortningar <strong>och</strong> nominalfrasernas utbyggnad som markörer för<br />
informationstäthet. Dessa väl beprövade stildrag <strong>och</strong> stilmarkörer kan alltså från<br />
början studeras av forskare idag för att åtminstone delvis operationalisera några<br />
av de föreslagna egenskaperna. Men de kan också studeras oberoende <strong>och</strong><br />
isolerat just eftersom vi vet att de ger utslag, om än med risken att de överlappar<br />
andra delar av metoden.<br />
109
Change language