Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

kan vi dessutom betrakta anföringar som ett annat muntligt drag. När en talare
försöker återge eller kanske överdriva ett yttrande blir det inte bara stilistiskt
mer talspråkligt, utan det bidrar också till ett mer dramatiskt inslag.
Språkhandlingar
De sista komponenterna jag vill föreslå är språk- eller talhandlingar. Återigen
har vi att göra med något som funktionellt kan knytas till andra delar. Vilka
talhandlingar som yttras beror på eller är resultat av bland annat situation,
funktion, relation mellan deltagarna, närhet och konfrontation. Det kan ändå
finnas skäl att undersöka talhandlingar som en separat kategori eftersom alla
språkhandlingar inte kan knytas till de nämnda komponenterna.
Det enklaste sättet att behandla talhandlingar på vore att utgå från den
syntaktiska formen, alltså påstående, fråga, utrop, uppmaning eller önskan. Då
fås en grov bild av relationen mellan deltagarna i texten och talarens eller
skribentens roll och synlighet. En mer preciserad metod är att utgå från
innehållsligt preciserade språkhandlingar, såsom beröm, klander, löfte, hot,
varning och erkännande. Detta kan dock göras mer eller mindre sofistikerat.
Ett mer teoretiskt angreppssätt vore därför att ansluta sig till någon
språkhandlingsteori, till exempel Bakhtins eller Searles. Relevant för muntlighet
är Bakhtins förslag att skilja på primära och sekundära talgenrer, där primära är
typiskt muntliga och sekundära typiskt skriftliga (Bakhtin 2002). Oavsett vilken
typ det är frågan om är talgenrer enligt Bakhtin mycket dynamiska. Alla samtal
är en dialogisk produkt av den talandes individuella stil i relation till övriga
faktorer i samtalet, bland annat relation till övriga deltagare, situation, ämne,
formell inramning och intertextuell struktur. Inte minst det sista bidrar till den
dynamiska synen på tal. Alla yttranden refererar till eller är beroende av både
andra tidigare yttranden i samtalet och till kunskap, texter och yttranden i
samtalets omgivning. Synen på primära och sekundära genrer anknyter också till
den ekologiska synen på språkbruk. Språkbruk och genrer är som sagt relaterade
till varandra, men denna relation kan vara hierarkiskt uppbyggd eller vara
statuspräglad. Ett exempel på hur Bakhtins teorier kan tillämpas ges i From
2006, där talgenrer i en dansk såpopera analyseras.
En annan som tidigt utvecklade teorier om språkhandlingar var Searle (1969
och 1976). I Searle 1976 görs en preciserad indelning av språkhandlingar, eller
talakter som det ibland översätts. En del av dessa kategorier är för dagens
108