Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

More documents

Recommendations

Info

folkliga talesätt. Formler kan finnas i många skepnader och kan dessutom förändras, men de bör vara relevanta i studier av muntlighet med tanke på deras förankring i muntlig berättartradition. Några svårigheter bör dock uppmärksammas: Dels kan de vara svåra att identifiera eller definiera, dels kan deras roll förändras. Det sista kan till exempel innebära att de får en roll som godtycklig tradition men utan den ursprungliga funktion som formeln en gång hade. I sin redogörelse av skillnaden mellan folksaga och konstsaga och den förstnämndas överlägsna kvalitet menar Holmberg (1982) bland annat att konstsagan har en pastischkaraktär där formlerna kopieras utan att konstsagornas berättartekniska kvalitéer efterlevs. Konstsagan är en nydiktning på sagans grund. För alla sådana nygamla byggen krävs för det harmoniska helhetsintryckets skull att vederbörande behärskar konsten att balansera mellan anpassning och förnyelse. Det är lätt att låna sådana utanverk från folksagan som stående formler, ”Det var en gång” m fl, men svårare att handskas med sådana strukturbärande element som förvandlingar, under och magi. I sina nya sammanhang gör dessa ofta ett konstgjort och livlöst intryck, eftersom de trosföreställningar som en gång bar upp dem nu har vittrat sönder (s. 59). En ursprunglig muntlig företeelse behöver alltså inte ha kvar sin tidigare funktionella innebörd utan bara vara en godtycklig kvarleva. Det är möjligt att se det som en muntlig markör ändå, men då ska man vara uppmärksam på den viktiga skillnaden mellan godtyckliga och funktionella skillnader. 12 Konkretion En annan komponent som kan ge utslag är konkretion. Konkretion som en muntlig markör är mer generaliserande än många andra. Det är givet att tal kan vara abstrakt och skrift konkret, men i det sociala, spontana talet, är vi förmodligen mer konkreta. Konkretion är inte utrett särskilt väl empiriskt men kan vara värd att pröva. Det är dock en av de muntliga egenskaper som Ong (1990) nämner och som ställs mot skriftens mer abstraherande, generaliserande och modellskapande förmedling av kunskap. Det som talar för ett mer konkret språk i socialt, spontant tal hänger ihop med andra här nämnda komponenter, till exempel berättande, närhet och kroppslighet. Talets förutsättningar gör också att de privata samtalens innehåll 12 Se kapitel 2: Svenskan från 1900-talet. 106
orde vara mer konkreta eftersom det spontana vardagstalet är kontextberoende och här- och nu-orienterat. Med dagens teknik som möjliggör chatt och e-post har vi fått produktionsvillkor som delvis ligger nära talet, och därför kan konkretionen också vara förhållandevis hög i dessa texter. De kan dock aldrig helt få samma förutsättningar som talet. Linearitet En egenskap som också skulle kunna lyftas fram i studier är talets mindre linjära struktur. På grund av att det sociala samtalet är oplanerat, associativt och ofta berättande blir det också mindre linjärt än skriften. Det präglas av mångordighet, upprepningar, omtagningar och associationer. Här finns möjligheter att ta fasta på flera av de idag utredda strukturella egenskaperna som har utretts i modern samtalsforskning. Anföringar och röster I både tal och skrift kan vi förhålla oss till andra personers eller egna tidigare yttranden. Det kan göras genom direkt anföring, indirekt anföring eller språkligt friare genom referat. Denna skillnad kan också betraktas som en skillnad i muntlighet eftersom det handlar om mindre eller större avstånd till en autentisk röst och en talad form. I informellt tal är det vanligt med direkta anföringar, som dessutom ofta understöds av starka fonetiska medel (se t.ex. Kotsinas 2004). Det bör dock påpekas att en anföring i sig inte behöver innebära ökad muntlighet stilistiskt, framför allt inte i skrift. Det är möjligt att bibehålla en mer skriftspråklig stil i anföringarna, något som mer eller mindre är nödvändigt eftersom vi inte kan återge autentiskt tal i skrift (se ovan). Roman- och dramaförfattare kan förhålla sig på olika sätt i formandet av anföringar, något som varierar både individuellt och historiskt. Hur författare väljer att gestalta dialog språkligt har undersökts bland annat i projektet Svensk dramadialog under tre sekler på Uppsala universitet. I talet är vi alltså benägna att återge yttranden mer talspråkligt. Oavsett stilen i anföringarna går det dock att betrakta anföringen i sig som ett muntligt drag eftersom distansen till den återgivna talaren minskar. Alltså blir anföringen i sig en närhetsmarkör, och närhet är som tidigare behandlats ett muntligt drag. I talet 107
Page 1 and 2:
MUNTLIGT OCH SKRIFTLIGT I SVERIGE O
Page 3 and 4:
Innehåll 1 En nordistisk myt? 5 2
Page 5 and 6:
1 En nordistisk myt? Om man upprepa
Page 7 and 8:
De teoretiska och metodiska frågor
Page 9 and 10:
att det vid sidan av den regionala
Page 11 and 12:
skriftkompetens och texter påverka
Page 13 and 14:
studier är det åtminstone några
Page 15 and 16:
kluven. Å ena sidan använde Horn
Page 17 and 18:
på tal och skrift utan också på
Page 19 and 20:
skönlitteratur, historia och geogr
Page 21 and 22:
undersökningar. Jag återkommer ti
Page 23 and 24:
land annat dialektstudier och ett
Page 25 and 26:
Noreen 1903. Samtliga refererade fo
Page 27 and 28:
• Ny teknik. • Språkvård. •
Page 29 and 30:
yrkesgrupper eller instanser. Telem
Page 31 and 32:
till en kraftig dialektutjämning m
Page 33 and 34:
ett förändrat språkbruk. Några
Page 35 and 36:
om öppna och medvetna föreställn
Page 37 and 38:
klassernas eller de bildades språk
Page 39 and 40:
arbetet gett resultat i form av fä
Page 41 and 42:
hos redaktörerna. Malmgren (2010)
Page 43 and 44:
fysiskt är detta givetvis inget ny
Page 45 and 46:
1. Vi sågna ente ve affärn … du
Page 47 and 48:
språkliga strategier. Det blev kor
Page 49 and 50:
pilar och annan grafik som stöd å
Page 51 and 52:
försök att beskriva några av de
Page 53 and 54:
inget nytt och har både nu och fö
Page 55 and 56: Det har hittills i denna text talat
Page 57 and 58: av två väsensskilda kommunikation
Page 59 and 60: På 1970-talet gavs värdefulla bid
Page 61 and 62: offentligheten 1945-1985. Materiale
Page 63 and 64: förankrade i en gemensam teoretisk
Page 65 and 66: (2), elaborerad-summarisk (3) och f
Page 67 and 68: Den tredje nivån är språklig. D
Page 69 and 70: makrosyntagmer. I det sistnämnda f
Page 71 and 72: förlagt vagabond- och nöjesliv me
Page 73 and 74: Vad menas egentligen med att ett sp
Page 75 and 76: skriftspråklighet. En fråga för
Page 77 and 78: deltagare och vad som skiljer en mu
Page 79 and 80: Det muntliga yttrandet försvinner
Page 81 and 82: den. Analfabeter tycks inte heller
Page 83 and 84: inte kan ersätta. Det är också o
Page 85 and 86: stor klyfta mellan muntlig och skri
Page 87 and 88: mer än en påminnelse om problemet
Page 89 and 90: sig om påverkan. Måste till exemp
Page 91 and 92: De som oroar sig för att det dialo
Page 93 and 94: Domäner och material Frågan om vi
Page 95 and 96: dessa debatter har tidigare framkom
Page 97 and 98: språkekologi ska vara giltigt som
Page 99 and 100: framträda i kommunikationen. Även
Page 101 and 102: likhet med röstförställning för
Page 103 and 104: visat att samtalen långt ifrån ä
Page 105: socialiserats in i den nya medietek
Page 109 and 110: språkvetare grundläggande språkf
Page 111 and 112: 6 Slutord Resultatet av denna inven
Page 113 and 114: Drotner, Kirsten, Bruhn Jensen, Kla
Page 115 and 116: Landqvist, Hans (2000). Författnin
Page 117: Svensson, Jan (1993). Språk och of
show all

Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?