Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

folkliga talesätt. Formler kan finnas i många skepnader och kan dessutom
förändras, men de bör vara relevanta i studier av muntlighet med tanke på deras
förankring i muntlig berättartradition. Några svårigheter bör dock
uppmärksammas: Dels kan de vara svåra att identifiera eller definiera, dels kan
deras roll förändras. Det sista kan till exempel innebära att de får en roll som
godtycklig tradition men utan den ursprungliga funktion som formeln en gång
hade. I sin redogörelse av skillnaden mellan folksaga och konstsaga och den
förstnämndas överlägsna kvalitet menar Holmberg (1982) bland annat att
konstsagan har en pastischkaraktär där formlerna kopieras utan att
konstsagornas berättartekniska kvalitéer efterlevs.
Konstsagan är en nydiktning på sagans grund. För alla sådana nygamla byggen krävs
för det harmoniska helhetsintryckets skull att vederbörande behärskar konsten att
balansera mellan anpassning och förnyelse. Det är lätt att låna sådana utanverk från
folksagan som stående formler, ”Det var en gång” m fl, men svårare att handskas med
sådana strukturbärande element som förvandlingar, under och magi. I sina nya
sammanhang gör dessa ofta ett konstgjort och livlöst intryck, eftersom de
trosföreställningar som en gång bar upp dem nu har vittrat sönder (s. 59).
En ursprunglig muntlig företeelse behöver alltså inte ha kvar sin tidigare
funktionella innebörd utan bara vara en godtycklig kvarleva. Det är möjligt att
se det som en muntlig markör ändå, men då ska man vara uppmärksam på den
viktiga skillnaden mellan godtyckliga och funktionella skillnader. 12
Konkretion
En annan komponent som kan ge utslag är konkretion. Konkretion som en
muntlig markör är mer generaliserande än många andra. Det är givet att tal kan
vara abstrakt och skrift konkret, men i det sociala, spontana talet, är vi
förmodligen mer konkreta. Konkretion är inte utrett särskilt väl empiriskt men
kan vara värd att pröva. Det är dock en av de muntliga egenskaper som Ong
(1990) nämner och som ställs mot skriftens mer abstraherande, generaliserande
och modellskapande förmedling av kunskap.
Det som talar för ett mer konkret språk i socialt, spontant tal hänger ihop med
andra här nämnda komponenter, till exempel berättande, närhet och
kroppslighet. Talets förutsättningar gör också att de privata samtalens innehåll
12 Se kapitel 2: Svenskan från 1900-talet.
106