Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
socialiserats in i den nya medieteknologin, eller sprids individualiseringen till<br />
andra åldersgrupper?<br />
Konflikt <strong>och</strong> konfrontation<br />
En annan komponent att beakta skulle kunna vara det som Ong (1990) kallar för<br />
den agonistiska eller den kampinriktade (se kapitel 4). Nu är Ongs utgångspunkt<br />
en närmast ceremoniell företeelse i uteslutande muntliga kulturer, varför det<br />
agonistiska i sin renodlade form inte skulle vara relevant för språk i en modern<br />
skriftkultur. Det vore dock möjligt att ta fasta på en något mildare variant av<br />
kamp, till exempel konfrontation. Även om vi i till exempel debatterande skrift<br />
kan utmana en meningsmotståndare är det oundvikligen mer konfronterande att<br />
mötas öga mot öga i tal. Det finns visserligen andra faktorer än kanalen som<br />
avgör, till exempel situation <strong>och</strong> formalitet, men talet erbjuder fler möjligheter<br />
till konfrontation. Frågan är då hur denna yttrar sig <strong>och</strong> i vilken utsträckning det<br />
är möjligt att välja variabler i detta hänseende. För både tal <strong>och</strong> skrift skulle<br />
ordval <strong>och</strong> tal- eller språkhandlingar (se nedan) kunna studeras. Det kan till<br />
exempel handla om ord, fraser eller meningar som innebär angrepp, utmaningar,<br />
klander <strong>och</strong> dylikt. I talet kan alla para- <strong>och</strong> extralingvistiska signaler läggas till.<br />
Kroppsspråk, gester, blickar, röstlägen, röststyrka <strong>och</strong> annat kan utmana <strong>och</strong><br />
pressa en deltagare i ett samtal.<br />
Formler<br />
I kapitel 4 nämndes även en annan av Ongs föreslagna egenskaper för språket i<br />
talade kulturer, nämligen den sammanställande. Språket består alltså av mer<br />
fasta uttryck i form av bland annat epitet, formler <strong>och</strong> upprepningar. Även<br />
Lönnroth (2007) är inne på detta spår. I forskningen om de nordiska ättesagorna<br />
har frågan om dessa texters eventuella beroende av en muntlig tradition varit<br />
stridbar. Enligt Lönnroth menar de flesta forskare idag att ”sagatexterna har<br />
tillkommit genom en kombination av traditionellt muntligt berättande <strong>och</strong> de<br />
medeltida sagaskrivarnas litterära gestaltning” (2007:8). Han menar dock också<br />
att den muntliga påverkan varierar mycket mellan olika sagor. Som tecken på<br />
rester av muntligt berättande i Njals saga nämner Lönnroth bland annat<br />
berättarformler, såsom Nu skall berättas <strong>och</strong> Han är nu ute ur sagan, dialog <strong>och</strong><br />
105
Change language