Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
nämndes ovan. Skribenter <strong>och</strong> författare är inte medvetna om talets verkliga<br />
form, <strong>och</strong> helt verklighetstrogna strukturer hade omöjliggjort normal läsning.<br />
Expressivitet<br />
I talet är vi oftast mer expressiva än i skrift. Detta beror dels på funktionella<br />
skillnader, dels på de medel vi har till förfogande i tal. Det sociala talandets<br />
funktion är alltså i högre grad känslomässigt, illusterande <strong>och</strong> attitydinriktat än i<br />
den offentliga skriften, men talet är också mer expressivt på grund av att talaren<br />
har fler expressiva medel till förfogande i form av röst <strong>och</strong> kroppsliga uttryck.<br />
Expressiviteten är en komponent som överlappar andra som nämns här.<br />
Redskapet för att uttrycka känslor <strong>och</strong> attityder är bland annat röst <strong>och</strong> kropp,<br />
<strong>och</strong> starka uttryck är dessutom ofta förenade med dialog. Det finns dock även<br />
uttrycksfullhet som formas med lexikala <strong>och</strong> grammatiska medel, varför detta<br />
drag bör betraktas som en separat komponent i studier av muntlighet.<br />
Personlighet<br />
En annan tänkbar komponent är personlighet. Även denna överlappar andra<br />
delvis, till exempel expressivitet, kroppslighet <strong>och</strong> dialog, men det finns även<br />
andra delar av personligheten som kan uttryckas språkligt. I talet framträder<br />
språkbrukaren oundvikligen mycket mer än i skrift, oavsett kommunikationens<br />
syfte <strong>och</strong> karaktär i övrigt. Det personliga kan till exempel yttra sig i mer eller<br />
mindre dialekt eller regional prägel, mer jag-centrering, mer nyskapande <strong>och</strong><br />
mer personlig anpassning till situationen.<br />
Personlighet är ingen väldefinierad komponent <strong>och</strong> måste brytas ner i ett antal<br />
mer detaljerade enheter. Det är till exempel inte givet hur jag-centrering eller<br />
nyskapande yttrar sig, <strong>och</strong> framför allt kan det yttra sig på många sätt. I vilket<br />
fall som helst är personlighet något som bör beaktas i studier av svenska<br />
språkets utveckling från 1900-talet <strong>och</strong> framåt. Det framhålls från skilda håll att<br />
2000-talet präglas av individualitet <strong>och</strong> att denna i stor utsträckning hänger ihop<br />
med mediekulturer <strong>och</strong> deras tekniska utveckling (se till exempel Livingstone<br />
2002). Märks denna individualisering språkligt <strong>och</strong> i så fall hur? Gäller den bara<br />
de nya medierna eller sprids den till andra, det vill säga äldre medier <strong>och</strong> genrer?<br />
Gäller det bara den yngre generationen, som är den som från början har<br />
104
Change language