Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

valet av ord och grammatiska kategorier, såsom första och andra persons
pronomen, deiktiska uttryck, samtalspartiklar, frågor, uppmaningar och
responsord av olika slag. För det andra påverkar det samtalets makrostruktur. I
det fält som kallas interaktionell lingvistik studeras samtalets grammatik, och
där skiljs bland annat på inre och yttre syntax. Inre syntax är grammatiska
enheter inom yttrandet, eller turen, medan yttre syntax är turens förhållande till
föregående tur, alltså hur den påverkas i sin struktur av hur föregående tur är
uppbyggd och vilken funktion den har. Några studier i samtalets grammatik
finns samlade i Anward & Nordberg 2005. Förutom de språkliga enheterna
tillkommer i dialog även de extralingvistiska signalerna, som är viktiga
kommunikativa redskap i samspel med andra människor.
När det gäller valet av dialogiska ord och grammatiska kategorier kan dessa
förekomma mer eller mindre i skrift också, även om de är avsevärt mindre
vanliga. De strukturella egenskaperna är däremot i stort sett omöjliga att återge i
skrift. Dels är de flesta skribenter och författare helt omedvetna om de
strukturerna, dels skulle samtalens helt realistiska uppbyggnad bli i det närmaste
oläsbar om skribenten trots allt skulle kunna återge den. Det skulle vara omöjligt
att avvika så kraftigt från de gängse och helt inarbetade skrift- och läsnormerna.
Den skrift som är mest lik samtalets struktur är den som används i vissa
chattforum. Som jag har påmint om tidigare är chatt-språk dock inget enhetligt.
Det finns chatt som skrivs med traditionella skrivnormer, till exempel tillfälliga
chatt-kanaler i dagstidningar där vuxna kan ställa frågor till någon expert eller
känd person, men det finns också mer sociala chattforum där framför allt unga
skapar och utvecklar egna chatt-konventioner med ett mycket specialiserat och
från traditionellt skriftspråk avvikande språk. Detta språk har formats av villkor
som delvis är desamma som talet, även om det aldrig är i närheten av talets
närhet, kroppslighet, ljudlighet och struktur. I övrigt finns en stilistisk variation
och grad av dialogiskhet i både tal och skrift, där dialogiska ord och
grammatiska kategorier förknippade med dialog förekommer i olika
kombinationer och mängder.
Makro- och mikrostruktur
Talet är prototypiskt spontant och associativt. Det här betyder dock inte att talet
är ostrukturerat, kaotiskt eller att det har en uppbyggnad som är omöjlig att
beskriva. Detaljerade studier i samtalsforskning och interaktionell lingvistik har
102