Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
likhet med röstförställning för att markera attityder <strong>och</strong> känslor” (s. 38). Utifrån<br />
några transkriberade exempel belyser Kotsinas hur orden kan användas. Det<br />
handlar bland annat om att ljudorden får illustera en reaktion, ett snabbt<br />
försvinnande, en rörelse, avsky, ett avståndstagande eller en hel replik som<br />
uttrycker starka känslor. Ljudorden är vanligast hos barn <strong>och</strong> yngre tonåringar,<br />
men bruket påverkas enligt Kotsinas även av samtalsämnet.<br />
Även i skrift kan vi i viss mån framkalla ljudeffekter. Möjligheterna är dock<br />
begränsade av skäl som är både tekniska, funktionella <strong>och</strong> konventionella. Rytm<br />
<strong>och</strong> tempo kan relativt enkelt varieras med hjälp av bland annat interpunktion<br />
<strong>och</strong> meningslängd, men även om skriften erbjuder vissa möjligheter att även<br />
markera röststyrka, betoningar <strong>och</strong> överhuvudtaget känsloyttringar görs detta<br />
mycket lite. Anledningen är funktionella <strong>och</strong> konventionella normer som gör<br />
skriften mer formell <strong>och</strong> känslomässigt mer återhållsam. I mycket informell text<br />
utnyttjas ljudliga medel mer i form av till exempel versaler (SE UPP!), hopning<br />
av en vokal (Neeej!), förkortningar (LOL) <strong>och</strong> smilisar. Detta bruk är inget nytt<br />
men har ökat i <strong>och</strong> med de kommunikationstekniska förändringarna från 1990talet<br />
<strong>och</strong> framåt med e-post, chatt <strong>och</strong> sms. Före dessa tekniska förändringar<br />
förekom liknande medel i till exempel serier, kåserier <strong>och</strong> privata brev.<br />
Kroppslighet<br />
Kroppsligheten yttrar sig på flera sätt <strong>och</strong> är i stor utsträckning integrerad i<br />
andra komponenter som nämns här, till exempel röst, ljudlighet <strong>och</strong> närhet.<br />
Därför bör den inte behandlas som en separat komponent, även om den är<br />
framträdande. Det bör också påpekas att det finns andra aspekter av språkets <strong>och</strong><br />
kommunikationens koppling till kroppen som inte har med muntligt <strong>och</strong><br />
<strong>skriftligt</strong> att göra. Det finns till exempel teorier inom den kognitiva semantiken<br />
som trycker på kroppens betydelse för förmågan att tänka, skapa mening <strong>och</strong><br />
förstå språkliga uttryck. Många abstrakta ord <strong>och</strong> uttryck är metaforer som utgår<br />
från kroppsliga uppfattningar (bl.a. Lakoff 1987).<br />
Dialog<br />
Något som får ses som centralt för muntlighet är dialog. Den dialogiska<br />
funktionen får språkliga konsekvenser på flera plan. För det första påverkar det<br />
101
Change language