Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

Att studera skriftliga källor för att dra slutsatser om talet är dock inte
problemfritt. Det är till och med problematiskt att dra slutsatser om olika tiders
varierade skriftnormer utifrån skrivna källor. Dessa problem tas upp av
Johansson (2002). Han påminner dels om att skriftlig variation för mycket har
förklarats i nationalspråkliga termer, dels om att det många gånger saknas
utomspråklig information om texterna, vilket försvårar de språkliga slutsatserna.
Det första problemet kan till exempel yttra sig i att en ortografisk variation
förklaras av att det är en influens från ett annat nationalspråk, istället för att se
det som en dialektalt färgad skrift. Det andra problemet handlar om vad
ortografisk variation egentligen speglar. Beror den på skrivarnas geografiska
tillhörighet eller på att de har lärt sig skriva i olika skrivtraditioner, vars normer
kan ha andra orsaker än dialektala spår? För att kunna svara på det måste
forskarna ha mycket kontextuell kunskap, till exempel vem som skrev texten,
vem som beslutade och ansvarade för textproduktionen, vilka läsarna var och
hur textens data samlades in.
En annan forskare som diskuterar liknande problem är Falk (2011). Han har
undersökt verbala förolämpningar i svenska rättsprotokoll från 1600-talet. I det
teoretiska kapitlet problematiseras bland annat möjligheten att dra slutsatser om
talspråk i skriftliga material. När det gäller rättsprotokoll påminner Falk om att
dessa kunde variera även om de behandlade samma förhör. Orsakerna kunde
bland annat vara att vittnen mindes språkliga formuleringar olika, att
partsintressen styrde urvalet i rapporterna och att samma ärende kunde
behandlas i olika rättegångar. Historisk sociolingvistik kräver enligt Falk ett
komplext källkritiskt förhållningssätt. Källkritiken gäller inte bara materialets
kontext och trovärdighet utan också mer teoretiska frågor, till exempel frågan
om huruvida moderna språkteorier kan omsättas i historiskt språkbruk.
Mer indirekta källor till information om talet är språkbeskrivningar av olika
slag, såsom lexikon, uttalsbeskrivningar, grammatikor och allmänna språk- och
stilbeskrivningar. Andra viktiga källor är texter om standardiseringen. Det finns
ett flertal skrifter från 1600-talet till 1800-talet med olika språkliga auktoriteters
förslag på hur vårt offentliga skriftspråk skulle utformas. I dessa skrifter finns
många beskrivningar av bland annat uttal, ordbildning och böjningar i talet.
Viktig information har också dialektforskningen sedan 1800-talet gett oss. En
modern forskningstradition som kan kasta ljus över tal- och skriftspråkskulturen
är den så kallade literacy-forskningen. Literacy är ett begrepp som inte har en
helt likvärdig motsvarighet på svenska och som därmed kan ha lite olika
betydelser. Det som förenar är studiet av skrift som fenomen och hur
10