Tidredovisning behövs i statlig förvaltning - Ekonomistyrningsverket
Tidredovisning behövs i statlig förvaltning - Ekonomistyrningsverket Tidredovisning behövs i statlig förvaltning - Ekonomistyrningsverket
64 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING ✱ ✱ att öka kostnadsmedvetandet i organisationen att kunna visa vad olika verksamheter kostar så att kunderna kan prioritera olika tjänster utifrån en korrekt kostnadsbild. Införandet Samtliga enheter började tidredovisa den 1 januari 1999. Några enheter hade testat systemet före införandet. I samband med införandet åkte ekonomienheten ut till enheterna och gick igenom ekonomimodellen och tidredovisningen. Verket hade också tagit fram manualer och instruktioner till användarna. Att det fanns ett motstånd mot tidredovisningen märktes genom frågor om hur informationen skulle användas och påståenden som ”Nu ska de kolla upp vad vi har för oss” och ”Nu ska de se hur vi har arbetat!” I början ställdes också en del frågor om hur kafferaster och tiden för rapportering i tidredovisningen skulle redovisas. Delar av organisationen ifrågasätter än i dag utfallet. Man menar att utfallet är fel eller att kvaliteten är för låg. Det gör att det kontinuerligt förs en dialog med enheterna om vikten av att tidredovisa och att göra det på ett för verket enhetligt sätt. Tidrapportering i praktiken Pliktverket har lagt mycket energi på att tidredovisningen ska bli accepterad och förankrad i organisationen. Alla anställda, inklusive timanställda, tidredovisar minst en gång per månad, men många gör det dagligen eller veckovis. Inhyrda konsulter tidredovisar inte. En orsak till att konsulterna inte tidredovisar är att de är få och att konsultfakturorna som kommer in till myndigheten lätt kan konteras med ”rätt” verksamhetsobjekt. In och utlåning av personal mellan enheterna hanteras inte via tidredovisningen. Däremot tidredovisar de anställda mot samma verksamhetsobjekt men med sin organisatoriska enhet. Detta innebär dels att man kan följa vilken tid som har lagts ned på ett verksamhetsobjekt, dels att det syns vilka enheter som har varit inblandade. Kostnaden belastar dock de enheter som de anställda hör till. För externa uppdrag som finansieras
med avgifter eftersträvar man att samla kostnader och intäkter på samma verksamhetsobjekt i redovisningen. För dessa gör man därför internfakturering för utlånad personal. I början skulle bara arbetad tid rapporteras. Önskemål från många medarbetare att tidrapportera 40 timmar varje vecka har gjort att all tid i dag rapporteras, det vill säga också semester, sjukfrånvaro och föräldraledighet med mera. Övertid och semester dubbelregistreras, då varje anställd också egenrapporterar detta i Palasso. Beräkning av timpriset Det är lönekostnaden och ett centralt och ett regionalt påslag för gemensamma kostnader som fördelas via timpriset. Lönekostnaden baseras på tjänstekategori och löneintervall. Exempelvis har psykologer två timpriser: ett för dem med högre lön och ett för dem med lägre lön. Lönespridningen i varje tjänstekategori avgör hur många timpriser respektive tjänstekategori har. Lönekostnaden beräknas på följande sätt: Man tar den genomsnittliga grundlönen med uppräkning för eventuella lönerevisioner plus lagstadgade och avtalade sociala avgifter plus ytterligare tre procent för att täcka kostnaden för övertid och delar sedan summan med årsarbetstiden. Årsarbetstiden exklusive semester, sjukfrånvaro och annan ledighet har fastställts till 1 650 timmar. Alla timmar för en tjänstekategori och ett specifikt löneintervall debiteras lika mycket, oavsett om det är normaltid eller övertid. Övertiden finns schablonmässigt medräknad i formeln för lönekostnaden. Formeln innebär också att när ledighet som semester registreras uppkommer ingen kostnad i redovisningen. Kostnaden för semester har i stället uppkommit löpande i takt med att olika verksamhetsobjekt debiterats, eftersom den upparbetade semesterkostnaden ingår i timpriset. Det centrala och regionala påslaget per timme för gemensamma kostnader bestäms i budgetprocessen. Det centrala påslaget är lika för alla tjänstekategorier, och det regionala påslaget påverkas av vilken region den anställde tillhör. Beräkning av kalkyldifferenser Kalkyldifferenserna justeras bokföringsmässigt i helårsbokslutet och kalkylmässigt vid halvåret. Tidigare fördelades PlIKTVERKET 65
- Page 14 and 15: 14 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNIN
- Page 17 and 18: Varför behövs tidredovisning? Fö
- Page 19 and 20: edriva verksamheten effektivt kräv
- Page 21 and 22: Steg 1 Tidredovisning Tidredovisnin
- Page 23: Fördelar för medarbetarens planer
- Page 26 and 27: 26 Individuell tidredovisning Frekv
- Page 28 and 29: 2 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING
- Page 30 and 31: 0 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING
- Page 32 and 33: 2 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING
- Page 34 and 35: 4 Klargörandet av syftet är utsla
- Page 36 and 37: 6 Alltför detaljerad eller alltfö
- Page 38 and 39: X kr INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISN
- Page 40 and 41: 40 Semesterblanketten kan slopas om
- Page 42 and 43: 42 Ett krav är att den som atteste
- Page 44 and 45: 44 Försök finna tydligt avgränsa
- Page 46 and 47: 46 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNIN
- Page 48 and 49: ilaga 4 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOV
- Page 50 and 51: 50 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNIN
- Page 52 and 53: 52 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNIN
- Page 54 and 55: 54 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNIN
- Page 56 and 57: 56 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNIN
- Page 58 and 59: 5 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING
- Page 60 and 61: 60 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNIN
- Page 62 and 63: 62 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNIN
- Page 66 and 67: 66 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNIN
- Page 68 and 69: 6 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING
- Page 70 and 71: 0 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING
- Page 72 and 73: 2 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING
- Page 74 and 75: 4 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING
- Page 76 and 77: 6 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING
- Page 78 and 79: INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING n
- Page 80: 0 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING
med avgifter eftersträvar man att samla kostnader och intäkter<br />
på samma verksamhetsobjekt i redovisningen. För dessa gör<br />
man därför internfakturering för utlånad personal.<br />
I början skulle bara arbetad tid rapporteras. Önskemål<br />
från många medarbetare att tidrapportera 40 timmar varje<br />
vecka har gjort att all tid i dag rapporteras, det vill säga också<br />
semester, sjukfrånvaro och föräldraledighet med mera. Övertid<br />
och semester dubbelregistreras, då varje anställd också<br />
egenrapporterar detta i Palasso.<br />
Beräkning av timpriset<br />
Det är lönekostnaden och ett centralt och ett regionalt påslag<br />
för gemensamma kostnader som fördelas via timpriset.<br />
Lönekostnaden baseras på tjänstekategori och löneintervall.<br />
Exempelvis har psykologer två timpriser: ett för dem med<br />
högre lön och ett för dem med lägre lön. Lönespridningen<br />
i varje tjänstekategori avgör hur många timpriser respektive<br />
tjänstekategori har. Lönekostnaden beräknas på följande sätt:<br />
Man tar den genomsnittliga grundlönen med uppräkning för<br />
eventuella lönerevisioner plus lagstadgade och avtalade sociala<br />
avgifter plus ytterligare tre procent för att täcka kostnaden<br />
för övertid och delar sedan summan med årsarbetstiden. Årsarbetstiden<br />
exklusive semester, sjukfrånvaro och annan ledighet<br />
har fastställts till 1 650 timmar.<br />
Alla timmar för en tjänstekategori och ett specifikt löneintervall<br />
debiteras lika mycket, oavsett om det är normaltid<br />
eller övertid. Övertiden finns schablonmässigt medräknad i<br />
formeln för lönekostnaden. Formeln innebär också att när<br />
ledighet som semester registreras uppkommer ingen kostnad<br />
i redovisningen. Kostnaden för semester har i stället uppkommit<br />
löpande i takt med att olika verksamhetsobjekt debiterats,<br />
eftersom den upparbetade semesterkostnaden ingår i timpriset.<br />
Det centrala och regionala påslaget per timme för gemensamma<br />
kostnader bestäms i budgetprocessen. Det centrala<br />
påslaget är lika för alla tjänstekategorier, och det regionala<br />
påslaget påverkas av vilken region den anställde tillhör.<br />
Beräkning av kalkyldifferenser<br />
Kalkyldifferenserna justeras bokföringsmässigt i helårsbokslutet<br />
och kalkylmässigt vid halvåret. Tidigare fördelades<br />
PlIKTVERKET<br />
65
Change language