Tidredovisning behövs i statlig förvaltning - Ekonomistyrningsverket
Tidredovisning behövs i statlig förvaltning - Ekonomistyrningsverket Tidredovisning behövs i statlig förvaltning - Ekonomistyrningsverket
4 Klargörandet av syftet är utslagsgivande för vilken acceptans införandet får INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING Införande När tidredovisning ska införas är det viktigt att klargöra syftet med tidredovisningen och att beskriva tydligt vad man förväntar sig av chefer och medarbetare. Det är också viktigt att chefer ger återkoppling på den tidrapportering som gjorts. Detta tillsammans med ett uttalat stöd från ledningen för tidredovisning är förutsättningen för att redovisningen ska accepteras på myndigheten och att informationen ska komma att användas. Klargör syftet Vid införandet av tidredovisning är det viktigt att ledning och chefer är tydliga med varför redovisningen ska införas, exempelvis genom att visa hur informationen ska används i styrningen av verksamheten och som underlag för kostnadsredovisningen till statsmakterna. Dessutom bör medarbetarna motiveras att använda informationen för att utveckla planeringen av sitt eget arbete. Klargörandet av syftet är utslagsgivande för vilken acceptans införandet får. Ett misslyckande skapar misstroende för systemet, och därmed är risken stor att kvaliteten på uppgifterna som lämnas i tidredovisningen blir låg, vilket ger undermåliga beslutsunderlag och felaktiga kostnadsberäkningar av slutprestationer. För att tidredovisningen ska ge bra information bör en diskussion föras med medarbetarna om vilka verksamhetsmål myndigheten har, vilka arbetsprocesser som ska genomföras för att man ska nå målen och hur detta ska fångas i tidredovisningen för att man ska kunna följa upp resultaten och därmed styra verksamheten i önskad riktning. Detta ökar medarbetarnas motivation att tidredovisa på ett korrekt sätt. Registrering av faktiskt antal nedlagda timmar Utgångspunkten bör alltid vara att medarbetaren rapporterar den tid hon eller han faktiskt har lagt ned så att rapporteringen blir rättvisande. Det finns dock en risk att det kan kännas obekvämt för medarbetaren, eftersom avvikelser mellan planerad och faktisk tid blir synliga. En förutsättning för att få medarbetarna att tidredovisa
faktiskt nedlagd tid är att redovisningen används för att diskutera vad som kan vara rimlig tidsåtgång i förhållande till den kvalitet som kan anses tillräcklig och vilka prioriteringar som behöver göras i förhållande till andra uppgifter. Om tidredovisningen används för kontroll och tillrättavisning av den enskilda medarbetaren är risken stor att medarbetaren redovisar den tid som planerats i stället för den faktiska tiden. Se över verksamhetsstrukturen Vid införandet är det viktigt att systemet är anpassat till de krav på information som myndigheten har för att klara att följa och styra verksamheten internt och för att kunna återrapportera verksamheten i enlighet med regeringens krav. Det är bra att före införandet se över verksamhetsindelningen och objektstrukturen, det vill säga vilka rapporteringskoder som ska finnas och hur dessa ska definieras för att rapporteringen ska bli enhetlig och uppföljningen meningsfull. Objektplanen är grunden för tidredovisningen, och den måste klara både de externa kraven och behoven för den interna styrningen. I flera av fallstudierna försvårade avsaknaden av en enhetlig och genomtänkt verksamhetsindelning uppföljningen och gjorde att kvaliteten i inrapporteringen ifrågasattes. Klargör olika arbetsuppgifters innehåll Det är viktigt att avsätta tid för att klargöra hur man praktiskt ska gå tillväga vid tidredovisningen. Ett krav är att personalen har en likartad uppfattning om vad respektive arbetsuppgift innebär, vilka arbetsmoment den innehåller och hur den ska redovisas. Annars är uppgifterna som lämnas inte samstämmiga och därmed reduceras informationsvärdet. Om det exempelvis finns en gemensam kod för kompetensutveckling i objektplanen, måste medarbetarna veta hur den definieras, vad som menas med kompetensutveckling och vilken typ av aktiviteter som ska redovisas under denna kod. Om tidredovisningen används för kontroll och tillrättavisning är risken stor att medarbetaren redovisar den tid som planerats i stället för den faktiska tiden Personalen måste ha en likartad uppfattning om hur respektive arbetsuppgift ska redovisas INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING 5
- Page 1: INSPIRATIONSBOK: TIDREDOVISNING ESV
- Page 4 and 5: ISBN: 91-7249-244-9 COPYRIGHT ©: E
- Page 7 and 8: Innehåll 1 2 3 4 Hur ser användni
- Page 9: eskriva några olika metoder som an
- Page 12 and 13: 12 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNIN
- Page 14 and 15: 14 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNIN
- Page 17 and 18: Varför behövs tidredovisning? Fö
- Page 19 and 20: edriva verksamheten effektivt kräv
- Page 21 and 22: Steg 1 Tidredovisning Tidredovisnin
- Page 23: Fördelar för medarbetarens planer
- Page 26 and 27: 26 Individuell tidredovisning Frekv
- Page 28 and 29: 2 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING
- Page 30 and 31: 0 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING
- Page 32 and 33: 2 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING
- Page 36 and 37: 6 Alltför detaljerad eller alltfö
- Page 38 and 39: X kr INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISN
- Page 40 and 41: 40 Semesterblanketten kan slopas om
- Page 42 and 43: 42 Ett krav är att den som atteste
- Page 44 and 45: 44 Försök finna tydligt avgränsa
- Page 46 and 47: 46 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNIN
- Page 48 and 49: ilaga 4 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOV
- Page 50 and 51: 50 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNIN
- Page 52 and 53: 52 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNIN
- Page 54 and 55: 54 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNIN
- Page 56 and 57: 56 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNIN
- Page 58 and 59: 5 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING
- Page 60 and 61: 60 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNIN
- Page 62 and 63: 62 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNIN
- Page 64 and 65: 64 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNIN
- Page 66 and 67: 66 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNIN
- Page 68 and 69: 6 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING
- Page 70 and 71: 0 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING
- Page 72 and 73: 2 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING
- Page 74 and 75: 4 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING
- Page 76 and 77: 6 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING
- Page 78 and 79: INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING n
- Page 80: 0 INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING
4<br />
Klargörandet av syftet är<br />
utslagsgivande för vilken<br />
acceptans införandet får<br />
INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING<br />
Införande<br />
När tidredovisning ska införas är det viktigt att klargöra syftet<br />
med tidredovisningen och att beskriva tydligt vad man förväntar<br />
sig av chefer och medarbetare. Det är också viktigt att<br />
chefer ger återkoppling på den tidrapportering som gjorts.<br />
Detta tillsammans med ett uttalat stöd från ledningen för<br />
tidredovisning är förutsättningen för att redovisningen ska<br />
accepteras på myndigheten och att informationen ska komma<br />
att användas.<br />
Klargör syftet<br />
Vid införandet av tidredovisning är det viktigt att ledning och<br />
chefer är tydliga med varför redovisningen ska införas, exempelvis<br />
genom att visa hur informationen ska används i styrningen<br />
av verksamheten och som underlag för kostnadsredovisningen<br />
till statsmakterna. Dessutom bör medarbetarna<br />
motiveras att använda informationen för att utveckla planeringen<br />
av sitt eget arbete.<br />
Klargörandet av syftet är utslagsgivande för vilken acceptans<br />
införandet får. Ett misslyckande skapar misstroende för<br />
systemet, och därmed är risken stor att kvaliteten på uppgifterna<br />
som lämnas i tidredovisningen blir låg, vilket ger undermåliga<br />
beslutsunderlag och felaktiga kostnadsberäkningar av<br />
slutprestationer.<br />
För att tidredovisningen ska ge bra information bör en<br />
diskussion föras med medarbetarna om vilka verksamhetsmål<br />
myndigheten har, vilka arbetsprocesser som ska genomföras<br />
för att man ska nå målen och hur detta ska fångas i tidredovisningen<br />
för att man ska kunna följa upp resultaten och därmed<br />
styra verksamheten i önskad riktning. Detta ökar medarbetarnas<br />
motivation att tidredovisa på ett korrekt sätt.<br />
Registrering av faktiskt antal nedlagda timmar<br />
Utgångspunkten bör alltid vara att medarbetaren rapporterar<br />
den tid hon eller han faktiskt har lagt ned så att rapporteringen<br />
blir rättvisande. Det finns dock en risk att det kan kännas<br />
obekvämt för medarbetaren, eftersom avvikelser mellan<br />
planerad och faktisk tid blir synliga.<br />
En förutsättning för att få medarbetarna att tidredovisa
Change language