Tidredovisning behövs i statlig förvaltning - Ekonomistyrningsverket

året eller med något års mellanrum. Mätningarna sker
slumpvis eller vid medvetet valda tidpunkter. Ett exempel är
Åklagarmyndigheten, där alla åklagare under 2006 tidredovisade
två månader under året, april och september. Syftet
var att ge Åklagarmyndigheten detaljerad information om
hur mycket tid åklagarna lägger på olika typer av mål. Informationen
ligger sedan till grund för de budgetramar som
respektive åklagarkammare får. Andra myndigheter som bör
överväga frekvensstudier är handläggande myndigheter som
vill få uppgifter om hur arbetstiden fördelar sig på olika
typer av ärenden.
Skattningar genomförs, precis som frekvensstudier, vid färre
tillfällen än individuell tidredovisning. Under exempelvis två
tillfällen per år får personalen uppskatta och redovisa hur de
fördelat sin tid under den period som gått sedan den senaste
redovisningen. Universitet och högskolor, där verksamheten
normalt bara ska fördelas på utbildning och en eller ett par
olika forskningsprojekt, kan överväga skattningar kvartalsvis
som ett alternativ till individuell tidredovisning.
Skillnaderna mellan metodernas regelbundenhet visas i
figuren nedan.
Individuell
tidrapportering
Frekvensstudie
Skattning
Figur 6 Metodernas regelbundenhet
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Bilden är omgjord utifrån en förlaga som finns i RRV:s idéskrift Att redovisa arbetad tid 1993 (tredje upplagan).
Metodernas omfattning och kostnader
Individuell tidredovisning är den mest precisa metoden men
också den dyraste. Personalen redovisar sin tid oftare och
informationen bearbetas oftare, vilket gör att informationen
kan bli mer korrekt. För frekvensstudier och skattningar är
kostnaderna lägre eftersom personalen inte lägger ned lika
mycket tid på rapporteringen.
Skattningar
INSPIRATIONSBOK · TIDREDOVISNING 2