"Min historia" på pdf-format - Ydre bibliotek

Dessutom hade villan alla moderniteter, vilket saknades i mitt barndomshem. Runt
omkring växte redan flera villor upp. Det var unga familjer i vår egen ålder och fin
gemenskap.
En ny era hade börjat i vårt liv, men även där fanns rum för min far som gärna
cyklade milen fram till vårt nya hem. År 1962 berikades vi med ännu en son.
Treklövern som blev vår rikedom och morfars glädje i ålderns höst. Han bodde sina
sista år hos oss 1971-73, så på sätt och vis tog jag hand om min pappa, han som en
gång i min barndom blev min trygghet.
Nu är vi pensionärer sedan flera år. Bor kvar i villan. Äldste sonen med fru och tre
barn bor i egen villa, ca. fem minuters väg härifrån. År 1996 övertog han vår firma
och hans fru förestår skolbespisningen här i låg- och mellanstadiet. Vår dotter är
förskollärare i Göteborg, där hon bor i Askim med sin familj, man och två pojkar. Vår
måg är ingenjör inom Göteborgs Energi. Och vår yngste son som bor i Taberg
arbetar inom sjukvården i en tysk datafirma, gift med en flicka från Skåne som
arbetar inom Försäkringskassan. De har tre barn. Jag sa vid en familjemiddag för en
tid sedan: ”Tänk att vi fått de bästa sonhustrurna, den bästa mågen och de finaste
barnbarnen.
Är vi kanske omoderna i dagens samhälle? Men lyckliga!
När andra världskriget bröt ut var jag tio år och minns karbidlampornas lukt och
ljuslåga, ransoneringskorten, mörkläggningspapper, flygplanen som gick så tungt i
nattens mörker. Skulle dom släppa en bomb över vår stuga uppe på kullen? Tanken
fanns i mitt huvud.
Kyrkoherden som kom för att hämta kaffekuponger. Mor drack inte kaffe, men hade
kort så det räckte till honom med familj och alla besökare. 30 grader kallt, drivor höga
så benen räckte ej till trots att de var ganska långa. Fri några dagar från skolan. Den
gick inte att hålla varm. Mitt första par pojkskidbyxor som min syster sydde om och
satte blixtlåset i sidan. Flickor kan väl inte ha gylf! Flickor skulle inte ha långbyxor så
vi av det könet höll på att frysa ihjäl. Far eldade på nätterna i spisarna. Alla trängde
ihop sig och värmde varandra. Ja, det var en tid med extrem kyla. Paket med varma
kläder skickades till mina två äldsta bröder som låg inkallade. Var visste vi inte. Bara
fältpostadressen till dem!
Detta är ett fragment av ”mitt livs historia”. Bidraget kunde ha blivit mycket längre.
När man börjar djuploda tillbaka i tiden är det så mycket som kommer upp till ytan.