Hälsoundersökningar i skolan.pdf

kostnaderna. I diskussionen har man utgått från ett befolkningsperspektiv
och hämtat stöd från epidemiologiska studier samt hälsoekonomiska principer.
Många har dock försvarat hälsokontrollerna. De flesta har då anknutit till en
klinisk medicinsk tradition. Där måste bedömningar ofta göras utan att de
kan grundas i vetenskapliga studier (7). Man framhäver att en (läkar-)undersökning
kan frambringa mycket mer än upptäckt av vissa behandlingsbara
sjukdomar. Arbeten som försvarat hälsokontroller inom skolhälsovården har
under de senaste åren publicerats bl.a. från Storbritannien (8), Frankrike (9)
och Tyskland (10).
Skolhälsovården har stora möjligheter att bevara och förbättra folkhälsan.
Väsentliga resurser inom skolhälsovården binds till hälsokontroller. Samma
resurser kan tänkbart användas på annat sätt, t.ex. för modern hälsoinformation
eller för systematiska miljöinsatser i skolan. Det är därför viktigt att klargöra
i vilken omfattning hälsokontroller utgör en optimal användning av givna
resurser. Avsikten är här att analysera frågan med hjälp av tillgänglig medicinsk
litteratur.
Metod för litteratursökning
Genomgången utgår i första hand från arbeten som indexerats i den medicinska
databasen Medlers under åren 1975 till 1994. All litteratur har studerats
som kommit fram vid kombination av sökorden ”school health services” och
”screening”. Dock finns relevanta arbeten som ej indexerats med ”school
health services”. De initiala sökningarna har därför byggts ut med ett flertal
sökningar kring de olika hälsoproblem som kan vara aktuella för hälsoundersökningar
i skolåldern. Uppdateringar har gjorts efter 1995 men endast
redovisats i den mån de påverkat tidigare slutsatser.
8