Hälsoundersökningar i skolan.pdf

More documents

Recommendations

Info

som saknade glasögon. Detta stämmer med andra författares rekommendation om att sätta in glasögon först vid visus understigande 0,4 på bästa öga (173). I en tidigare brittisk studie har man också visat att närsynta barn i allmänhet klarar sig bättre i skolan än andra, även då man korrigerat för intelligens och socialgrupp (174). De närsynta barnen deltar även i liknande omfattning som andra i utomhussporter. Det förefaller således inte vara motiverat att spåra närsynthet som stannar vid visus 0,5. Den återstående mellangruppen av myopa elever har ett visus om 0,1 - 0,4 på bästa öga. Denna grupp av barn har användning av glasögon. En del märker själva att de ser dåligt och söker hjälp, men rimligen inte alla. Screening skulle kunna förkorta tiden mellan det att visus understiger 0,4 och att barnet får glasögon. De uppgifter som rutinmässigt samlats inom vid hälsokontroller i Linköpings skolor kan användas för att belysa frågan. Resultat av synskärpebestämningar i åk 4 och 7 i Linköpings grundskolor skolåren 1982/83 och 1983/84: nyupptäckta synnedsättningar. Undersökningarna i kommunen gjordes vart tredje år, i åk 1, 4 och 7. Vid kontrollerna i åk 4 och 7 påvisades tidigare inte känd visusnedsättning om ≤0,4 på 7 elever per 1 000. Rimligen är myopi den helt dominerade förklaringen till dessa synnedsättningar. Förekomsten var således låg. Med tanke på den som helhet gynnsamma situationen för myopa elever (172, 174) kan det därför förefalla tveksamt att genomföra kontroller med ett så ringa utbyte. En aktuell brittisk studie av 13 - 15 åriga elever visade dock att 38 per 1 000 hade synskärpenedsättning om ≤0,4 (175). Dock började mindre än 10 per 1 000 att använda glasögon, som konsekvens av undersökningen, dvs en andel som nära motsvarar de 7 per 1 000 som påvisades i den svenska undersökningen. Eleverna i den engelska undersökningen avstod sannolikt från glasögon, därför att de inte upplevde att vinsten stod i proportion till nackdelarna med att ha glasögon. Kontroller i skolan, med syfte att påvisa myopi, kan därför ifrågasättas (19, 42). Några författare rekommenderar dock synscreening vart tredje år (37, 176). Ett alternativ till generell screening är att erbjuda eleverna kontroll av 34
synen när de själva är tveksamma om deras synskärpan är normal. Kontroller kan med fördel utföras av eleverna själva (177). Övriga brytningsfel och ögonmotorik Diskussionen om screening för övriga brytningsfel och för avvikande ögonmotorik har till stor del centrerats kring läs- och skrivsvårigheter. En del författare hävdar att mindre brytningsfel, som inte påvisas vid test för synskärpa på 5 meter, kan bidra till läs- och skrivsvårigheter (178). Några anser även att barn med dyslexi har sämre förmåga till motorisk finjustering av ögonens samsyn, s.k. vergens (179-181). Den dominerade åsikten är dock att mindre brytningsfel, och även samsynsvårigheter, inte har någon väsentlig betydelse för läs- och skrivförmågan (182-187). Defekt färgsinne Ca åtta procent av alla män och 0,4 procent av alla kvinnor har defekt färgseende (188). Tillståndet kan inte behandlas. Defekt färgsinne har ingen betydelse för inlärning i skolan (37) men kan vara ett hinder inom vissa yrken. Man har därför ansett att ungdomar bör känna till om de har denna defekt, innan de väljer yrkesbana. I Sverige brukar man rutinmässigt pröva färgsinnet på alla elever med hjälp av s.k. pseudoisokromatiska tavlor (103). Med denna metod kan man dock inte gradera defekten. Det är en allvarlig begränsning. De flesta av de elever, som enligt detta test har ett ofullständigt färgseende, har en så begränsad defekt att de ändå kan välja arbeten med krav på färgseende, t.ex. arbeten som elektriker. Ytterligare undersökningar av färgsinnet hos ögonläkare är därför ofta nödvändiga att göra. Ögonläkarna använder vissa optiska instrument. Det är först efter en sådan undersökning eleven definitivt vet vilka yrken han eller hon är utestängd ifrån. Mot denna bakgrund är det tveksamt om färgsinnesprov med pseudoisokromatiska tavlor ska utföras på alla elever. Ett alternativt förslag är att informera alla elever om problemet. De elever som så önskar erbjuds test med pseudoisokromatiska tavlor. Sådan tester bör vara möjliga att göra under hela skoltiden och särskilt i högstadiet och i gymnasiet då elever börjar tänka på framtida val av arbete. I de fall en noggrannare bedömning behövs hänvisas eleven till ögonläkare. Förslag av denna typ har förts fram i Norge (19) och i Storbritannien (37). 35
Page 1 and 2: Centrum för Barn- och Ungdomshäls
Page 3 and 4: Defekt färgseende ......21 Dyslexi
Page 5 and 6: Sammanfattning Denna litteraturöve
Page 7 and 8: Bakgrund Skolåldern är objektivt
Page 9 and 10: Hälsokontrollernas olika syften Ce
Page 11 and 12: tills dess individen själv märker
Page 13 and 14: vårdgivare (läkaren eller sjuksk
Page 15 and 16: ellt laboratorium. * Vissa frågor
Page 17 and 18: Riktade undersökningar Allmänt Et
Page 19 and 20: flesta fall upptäcks under försko
Page 21 and 22: Blodfetter Hjärt-kärlsjukdom är
Page 23 and 24: Ett sådant program förutsätter a
Page 25 and 26: man misstänker nedsättning. Migra
Page 27 and 28: perceptionssvårigheter. Man har an
Page 29 and 30: flesta pojkar normaliseras förhude
Page 31 and 32: (151). Program som syftar till att
Page 33: För barn, som ännu inte har synsi
Page 37 and 38: tens och de resurser, den enskilde
Page 39 and 40: sjukdomsförebyggande åtgärder. H
Page 41 and 42: 48. Lacey K. Causes of short statue
Page 43 and 44: 80. Augustsson I, Nilson C, Engstra
Page 45 and 46: 113. Kadesjö B, Pettersson A, Weib
Page 47 and 48: 147. Lagerberg D, Mellbin T, Sundel
Page 49 and 50: 1994;70(1):14-8. 176. Wallace HM, P

Hälsoundersökningar i skolan.pdf

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?