Hälsoundersökningar i skolan.pdf

More documents

Recommendations

Info

Medfödda hjärtfel Hjärtfel är en av de vanligaste medfödda missbildningarna. I en del fall tillbakabildas förändringen spontant. I många fall är dock operation nödvändig. Resultatet blir vanligen bäst om tillståndet identifieras tidigt. Därför finns sedan länge fasta rutiner för hjärtauskultation av alla barn på BB och på BVC. De flesta hjärtmissbildningar påvisas också före skolstart. Avgörande för frågan om kontroller för detta tillstånd är frekvensen i skolåldern av tidigare inte påvisade hjärtfel. Tre aktuella svenska undersökningar tyder på att 10-20 operationskrävande, tidigare inte kända, medfödda hjärtfel per 100 000 barn kan påvisas med hjälp av auskultation i skolåldern (97-99). Liknande utbyte rapporteras i ett par utländska undersökningar. I Singapore undersöktes 651 794 skolbarn. Operationskrävande hjärtfel påvisades på 2/100 000 (100). I en japansk studie fann man i åldrarna 6, 12 och 15 år nyupptäckta ”signifikanta” hjärtfel på 20/100 000 (101). I en annan japansk studie, omfattade alla former tidigare icke påvisad organisk hjärtsjukdom, påvisades vid skolstart 40 fall per 100 000 (102). Värdet av en undersökning, som ger ett utbyte av 10-20 påvisade hjärtfel per 100 000 barn, kan bedömas på olika sätt. Svenska Barncardiologiska föreningen anser att ett sådant utbyte väl kan försvara undersökningen (103, 104). Någon kalkyl av kostnaden i förhållande till nyttan har dock inte presenterats. Försök till sådana överväganden har förts fram i två inlägg i Läkartidningen. Argumenten där talar emot att hjärtundersökningar ska ingå som rutin i skolåldern (105, 106). Liknande slutsatser har framlagts av andra författare (37). Nack-skulder problem Smärtor i nacke och skuldror är idag ett mycket vanligt problem (107). Spänningstillstånd i skolåldern fortsätter ofta i vuxen ålder (108). Effektiva behandlingsmetoder har också börjat utvecklas (109, 110). Problemet kan därför lämpa sig för riktade undersökningar i <strong>skolan</strong>. Det är dock befogat att först genomföra ytterligare studier. Neurologiska avvikelser Koncentrationssvårigheter är relativt vanliga i skolåldern. De är ofta kombinerade med motoriska problem och svårigheter att uppfatta vissa former, s.k. 26
perceptionssvårigheter. Man har antagit, som orsak, en hypotetisk störning i det centrala nervsystemet. Tillståndet har tidigare benämnts ”MBD” eller ”MPH”. Under senare år har beteckningen ”DAMP” blivit dominerade (111). DAMP ska uttydas som Deficiency of Attention, Motor ability and Perception. I sen förskoleålder har 1,2 procent av alla barn svår DAMP problematik och ytterligare minst 3 procent har lindrigare besvär (112). Behandlingen består främst i att anpassa den fysiska miljön till barnets problem och i att informera föräldrar och lärare, så att deras förväntningar blir realistiska (113). Sekundära psykiska pålagringar bör på detta sätt kunna förebyggas. Det finns endast en publicerade experimentell undersökning av frågan (114). Författarna kan där inte dra några tydliga slutsatser om insatsernas effekt. Motorisk träning av dessa barn har också förespråkats, främst på lågstadiet (115). Inte heller här finns det experimentella belägg för att insatserna har effekt. Inom de flesta landsting genomför barnhälsovården screeningprogram för att påvisa DAMP (116, 117). En studie genomförd i Linköping visar dock att undersökningarna på BVC vanligen inte lett till att barnens lärare fått information (118). Screening för DAMP uppfyller således inte Wilson och Jungners krav för hälsokontroller (35, 119). Den främsta bristen är avsaknad av studier, som visar att insatt behandling gynnsamt påverkar förloppet. I första hand bör därför sådana undersökningar genomföras. I avvaktan på dem kan det vara rimligt att behålla en viss screeningverksamhet med systematisk uppföljning av utfall. Undersökningar bör lämpligen genomföras före skolstart, lämpligen i samarbete mellan BVC och skolhälsovård (120, 121). Njursjukdomar Under 1970-talet och tidigare lämnade eleverna rutinmässigt urinprover i <strong>skolan</strong>. Syftet var att påvisa äggvita, röda blodkroppar, bakterier och druvsocker i urinen. Under de senaste två decennierna har utfallet vid sådana undersökningar särskilt intensivt studerats i Japan (40). Den viktigaste sjukdomen, som ger ökad utsöndring av äggvita i urinen, och som också ofta ger ett ökat antal röda blodkroppar, är glomerulonefrit, ofta kallad “äggvita i urinen“. Denna sjukdom går bra att påvisa med ett urinprov (122). Det finns dock inte någon effektiv behandling att sätta in i ett symptomfritt skede. Rutinmässiga kontroller är därför inte motiverade (40). Signifikant bakterieväxt i urinen utan symptom, s.k. ABU, går att påvisa på 27
Page 1 and 2: Centrum för Barn- och Ungdomshäls
Page 3 and 4: Defekt färgseende ......21 Dyslexi
Page 5 and 6: Sammanfattning Denna litteraturöve
Page 7 and 8: Bakgrund Skolåldern är objektivt
Page 9 and 10: Hälsokontrollernas olika syften Ce
Page 11 and 12: tills dess individen själv märker
Page 13 and 14: vårdgivare (läkaren eller sjuksk
Page 15 and 16: ellt laboratorium. * Vissa frågor
Page 17 and 18: Riktade undersökningar Allmänt Et
Page 19 and 20: flesta fall upptäcks under försko
Page 21 and 22: Blodfetter Hjärt-kärlsjukdom är
Page 23 and 24: Ett sådant program förutsätter a
Page 25: man misstänker nedsättning. Migra
Page 29 and 30: flesta pojkar normaliseras förhude
Page 31 and 32: (151). Program som syftar till att
Page 33 and 34: För barn, som ännu inte har synsi
Page 35 and 36: synen när de själva är tveksamma
Page 37 and 38: tens och de resurser, den enskilde
Page 39 and 40: sjukdomsförebyggande åtgärder. H
Page 41 and 42: 48. Lacey K. Causes of short statue
Page 43 and 44: 80. Augustsson I, Nilson C, Engstra
Page 45 and 46: 113. Kadesjö B, Pettersson A, Weib
Page 47 and 48: 147. Lagerberg D, Mellbin T, Sundel
Page 49 and 50: 1994;70(1):14-8. 176. Wallace HM, P

Hälsoundersökningar i skolan.pdf

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?