Hälsoundersökningar i skolan.pdf
Hälsoundersökningar i skolan.pdf
Hälsoundersökningar i skolan.pdf
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ett sådant program förutsätter att man vet att barn med högt blodtryck också<br />
som vuxna kommer att ha en sådan förhöjning. Så är inte fallet. Det är först<br />
i 18-årsåldern blodtrycket når en viss, begränsad, stabilitet, vid mätningar<br />
från ett år till ett annat (74-76). Ett sådant program förutsätter vidare att det<br />
finns behandling att sätta in. Den ska inte bara påverka blodtrycket utan även<br />
minska risken för de sjukdomar som behandlingen ytterst syftar till att förebygga.<br />
Självfallet måste även frågan om biverkningar vara klarlagd, om man<br />
ska påbörja en livslång insats på friska individer. Sådan behandling saknas<br />
idag (77). Därför är rutinmässig kontroll av blodtrycket i skolåldern inte<br />
motiverad (41, 76, 78).<br />
Hörselnedsättning<br />
Svåra hörselnedsättningar är idag påvisade redan före skolstart (79). I skolåldern<br />
finns ytterligare två typer av hörselnedsättning, som aktuella att påvisa,<br />
hörselnedsättning på grund av kronisk mellanörekatarr och måttlig eller lindring<br />
hörselnedsättning, som beror på skada i hörselsnäcka eller på nervbanor.<br />
Båda dessa problem går att påvisa med audiometri, dvs bestämning<br />
av hörtröskeln vid olika frekvenser.<br />
Kronisk mellanörekatarr<br />
Kronisk mellanörekatarr är den dominerade orsaken till hörselnedsättning i<br />
skolåldern. Den kan förekomma utan att eleven själv märker det. Samtidigt<br />
kan denna katarr vara så uttalad att den påverkar elevens förmåga att uppfatta<br />
tal, t.ex. i klassrummet.<br />
I Sverige påvisar man i årskurs 1 tidigare ej känd, behandlingskrävande<br />
mellanörekatarr på 2-5 barn per 1 000 (80, 81). I högre klasser är problemet<br />
avsevärt ovanligare (31). Audiometrin kan kompletteras med imperdansbestämningar,<br />
vilket utgör ett mått på trumhinnans rörlighet (82). Det ökar<br />
säkerheten men metoden har så låg specificitet, att den är olämplig för rutinbruk<br />
(83, 84).<br />
Kronisk mellanörekatarr med vätska i mellanörat, behandlas vanligen med<br />
rör, som opereras in i trumhinnan. På detta sätt återfår barnet hörseln, så<br />
länge röret sitter kvar. Att påvisa och behandla mellanörekatarr kan därför<br />
vara motiverat.<br />
Dock, även här finns oklara punkter. Mellanörekatarr är inte ett statiskt tillstånd.<br />
På lång sikt brukar tillståndet spontant läka ut. Även temporärt varierar<br />
mängden vätska i mellanörat, vilket också hörselnedsättningen gör. Effekten<br />
av behandlingen reduceras av att rören efterhand stöts ut, ofta inom<br />
ett år. I undersökningar har man heller inte övertygande kunnat visa att be-<br />
23
Change language