Hälsoundersökningar i skolan.pdf

Avvikande viktsutveckling
Avvikande viktsutveckling är ett känsligt tecken på sjukdom. I de flesta fall
finns dock andra manifestationer, som är tydligare än viktsavvikelsen
Anorexia nervosa intar en särställning. Sjukdomen är allvarlig och relativt
vanlig, ca 1 procent av alla flickor drabbas (58). Viktminskning är för omgivningen
ett av de viktigaste tecknen. Patienten själv saknar vanligen insikt om
sjukdomen. Med täta viktkontroller borde sjukdomen kunna påvisas tidigare.
Frågan kompliceras dock av det relativt snabba tidsförloppet. Allvarlig viktminskning
utvecklas ofta under loppet av några få månader. Ska diagnosen
kunna ställas tidigare måste därför alla ungdomar vägas minst en gång i månaden,
året runt.
Den vanligaste formen av avvikande viktsutveckling är övervikt - ett betydande
folkhälsoproblem. Det första av Wilsons kriterier är således uppfyllt.
Nästa kriterium på listan talar dock emot ett aktivt uppspårande eftersom det
naturliga förloppet vanligen är att övervikten spontant normaliseras under
barn- och ungdomsåren (59).
Alla blir dock inte spontant av med övervikten. Behandling finns, men den
är ofta krävande. Det rimliga är därför, inte att lägga resurser vid ett aktivt
uppspårande, utan istället försöka ge bästa möjliga hjälp till de barn och ungdomar
som själva upplever övervikten som ett problem. Uppspårandet kan
för övrigt eleverna klara av själva, utan medverkan av medicinsk expertis.
Ofta behövs inte ens en våg.
Blodbrist - anemi
Rutinmässiga bestämningar av hämoglobinhalten i blod (B-Hb) har tidigare
utförts på alla elever. Syftet var att påvisa anemi (blodbrist). Anemi förekommer
vid ett stort antal sjukdomar. Järnbrist har tidigare varit den vanligaste
förklaringen. Idag är dock järnbristanemi ovanlig före puberteten (60).
Andra förklaringar till anemi är än sällsyntare. Undersökning av alla elever
med B-Hb är därför inte motiverad.
En särskild riskgrupp för järnbristanemi är unga kvinnor med stora menstruationer.
De skulle kunna identifieras med hjälp av frågeformulär. Det är därför
lämpligt att undersöka om screening för järnbrist kan vara meningsfull
att genomföra i denna grupp.
20