Hälsoundersökningar i skolan.pdf

ellt laboratorium.
* Vissa frågor kan belysas med hjälp av enkäter ställda till ett urval i
befolkningen. Skolungdomars alkohol-, tobaks- och narkotikavanor
kartläggs på detta sätt (25). De enkätundersökningar om levnadsförhållanden,
som sedan flera år riktas till urval av den vuxna befolkningen,
skulle även kunna genomföras för barn och ungdom (26).
* En tredje väg är att göra noggranna studier av ett flertal hälsofrågor i
någon eller några kommuner. Genom att begränsa undersökningen i
tid och rum är det möjligt att få fram tillförlitliga uppgifter. Exempel
på detta är ett stort antal studier som lokalt genomförts, ofta på kommunal
nivå, där skolhälsovården medverkat och inte sällan haft initiativet.
Skolhälsovården kan således bidra till att information om barn och ungdomars
hälsa samlas in - men detta kan inte vara huvudmotivet för skolans
hälsokontroller.
Att samla in information om hälsa för senare användning
Ett ytterligare syfte med hälsokontroller är att registrera uppgifter om en
elevs hälsa för framtida användning. Exempelvis, insjuknar en elev i anorexia
nervosa, då är det värdefullt att vid behandlingen ha uppgifter om längd-,
vikts- och pubertetsutveckling före insjuknandet. Liknande behov finns vid
behandling av bl.a. inflammatoriska tarmsjukdomar och diabetes.
Hur rimligt detta syfte är beror på hur ofta behandlande läkare använder
sådana uppgifter. I två undersökningar i Linköping följdes 2 600 respektive
4 500 grundskoleelever i ett år. Totalt rekvirerades 3-4 vikts-längdkurvor per
1 000 elever och år (27, 28). I inget fall hade tillväxtuppgifterna en avgörande
betydelse för handläggningen. Det är tveksamt om behovet av tillväxtuppgifter
är så stort att detta syfte kan vara huvudmotivet för regelbundna
längd- vikts- och pubertetsbedömning i skolan.
15