Hälsoundersökningar i skolan.pdf

skulle vara att eleven lär känna skolsköterskan och skolläkaren - men kan
inte vara det huvudsakliga motivet.
En hälsokontroll kan utmärkt kombineras med allmän hälsoupplysning och
med medicinsk studie- och yrkesorientering. Men inte heller här kan detta
vara det huvudsakliga motivet. Eleven förväntar sig att undersökningen i sig
ska vara till nytta. Om det inte är så bygger aktiviteten på en falsk förespegling.
Tillfälle för vårdgivare (läkare) att se normala barn
Som motiv för hälsokontroller har man fört fram behovet för läkare och andra
vårdgivare av att känna igen hur “normala“ barn och ungdomar ter sig.
Syftet är lovvärt, om än något säreget. Behovet för läkare att se “normala“
individer kan inte vara begränsat till barn och ungdom. En geriater, exempelvis,
måste också i sin verksamhet ha behov av en “normal referens“ för åldrande.
Ändå har detta argument för hälsokontroller av äldre inte förts fram.
Om man trots allt genomför hälsokontroller med detta syfte borde aktiviteten
rimligen betecknas som fortbildning av vårdpersonal.
Sedan flera år sammanställs uppgifter om den vuxna befolkningens hälsa,
både regionalt och nationellt (22). Dessa sammanställningar svarar mot ett
centralt behov i folkhälsoarbetet. Rapporterna bygger på fortlöpande undersökningar
bland vuxna. För barn och ungdom finns inga sådana system (23).
Vid en första anblick förefaller skolhälsovårdens hälsokontroller kunna vara
lämpade att ge sådan fortlöpande information om hälsoläget bland barn och
ungdom.
De undersökningsmoment, som kan användas, måste uppfylla vissa krav. De
ska vara så väl standardiserade att landets skolsköterskor och skolläkare bedömer
samma fråga på ett likartat sätt. Rutinmässigt insamlade uppgifter om
längd, vikt, synskärpa och hörsel uppfyller sådana krav (24). Uppgifter om
vanliga somatiska problem, som exempelvis allergier, huvudvärk och idrottsskador
är dock så dåligt standardiserade, att den information som idag rutinmässigt
samlas inte kan användas, vare sig nationellt eller på regional nivå
(23). Problemen är ännu större när det gäller psykisk och social ohälsa.
Kartläggning av hälsotillståndet bland barn och ungdom får därför väsentligen
genomföras fristående från skolans rutinkontroller. Tre vägar står till
buds.
* En enskild fråga kan belysas på nationell nivå, om väl standardiserad
metodik finns tillgänglig. Skolhälsovårdens insats kan exempelvis vara
begränsad till blodprovstagning medan själva testet görs på ett speci-
14